– Mineralet har fått namnet ”grootfonteinit” efter den region i Namibia där ursprungslokalen finns, berättar Erik Jonsson, statsgeolog vid SGU och adjungerad professor vid Uppsala universitet, tillika upptäckare av det nya mineralet.

Kombatgruvan i Namibia, Foto: Erik Jonsson/SGU. 

Det nya mineralet har hittats i Kombatgruvan, som genom åren har stått för flera mineralupptäckter. Intressant nog är lokalen mineralogiskt besläktad med Långban i östra Värmland, den internationellt mest kända svenska mineralförekomsten.

Det nya mineralet har undersökts och karakteriserats i samarbete med ryska kollegor, och har i en nyutkommen publikation officiellt godkänts av IMA – den internationella mineralogiska sammanslutningen som vetenskapligt granskar och utvärderar nya mineralupptäckter.

Grootfonteinit har en hexagonal typ av skiktliknande kristallstruktur och den förenklade kemiska formeln Pb3O(CO3)2; mineralet är alltså en ny, naturlig blykarbonat.

Mineral är i naturen förekommande kemiska föreningar eller grundämnen med en väldefinierad sammansättning och kristallstruktur, vilka bildats genom geologiska processer. Mineral är byggstenarna som bildar bergarter, och är därmed också de fundamentala byggstenarna för de fasta planeterna. Därutöver bygger mineral upp de malmer som bryts för att få fram de olika metaller som vårt samhälle, industri och teknik kräver.

Man känner idag flera tusen olika mineral från Jorden samt extraterrestriskt material, efter flera hundra år av systematiska undersökningar. Nya mineralupptäckter är mycket mera sällsynta än motsvarande upptäckter inom de biologiska vetenskaperna.

Varje nytt mineral som upptäckts är en pusselbit i förståelsen av jorden som kan bringa nya insikter om atomstrukturer och okända material med speciella egenskaper. Kännedomen om mineral och deras bildningssätt och stabilitet ger också information om bildningsbetingelser och geologiska processer.