Kartläggningen visar bland annat var dagens sediment avlagras i form av exempelvis lera, vilket är liktydligt med var kustens miljögifter går att återfinna.

– Vi vet sedan gammalt att sedimenten utanför Göteborg är de mest förorenade. Men det går även att se andra tendenser, till exempel att kvicksilver har förhöjda halter i norra Bohuslän. Det går också att se vilka ämnen som inte längre är ett miljöproblem, säger Fredrik Klingberg, maringeolog på SGU.

Information om havsbottnen behövs för att planera, skydda och använda våra kust- och havsområden, exempelvis för att kunna bestämma bärighet och grävbarhet vid byggande av exempelvis hamnar och havsbaserad vindkraft. Informationen behövs för att kunna bedriva en effektiv miljöförvaltning och för att uppfylla de marina miljökvalitetsmålen.

I sedimenten på havsbottnen samlas näringsämnen (främst fosfor) som ofta spelar en nyckelroll för ett havsområdes näringsstatus. Havsbotten utgör livsmiljön för många organismer och dess egenskaper har stor inverkan på den biologiska mångfalden. Sedimenten på havsbottnen kan liknas vid historiska arkiv över miljöförändringar i havet som kan användas till forskning om havens historia och utveckling.

Nedan finns länkar till rapporterna (beskrivningar) och tillhörande kartor.

Maringeologiska kartan Djupa rännan - Lysekil

Beskrivning till maringeologiska kartan Djupa rännan–Lysekil, SGU serie K 509 (nytt fönster)

Maringeologiska kartan – Ytsedimentfördelning - Djupa rännan−Lysekil, SGU serie K 509:1 (nytt fönster)

Maringeologiska kartan – Geologiska profiler - Djupa rännan−Lysekil, SGU serie K 509:2 (nytt fönster)

Maringeologiska kartan Väderöarna–Strömstad

Beskrivning till maringeologiska kartan Väderöarna–Strömstad, SGU serie K 511 (nytt fönster)

Maringeologiska kartan – Ytsedimentfördelning - Väderöarna–Strömstad, SGU serie K 511:1 (nytt fönster)

Maringeologiska kartan – Geologiska profiler - Väderöarna–Strömstad, SGU serie K 511:2 (nytt fönster)

SGUs maringeologiska kartläggning

SGU kartlägger havsbottnens uppbyggnad, från berggrunden upp till havsbottenytan, med bland annat sediment- och miljöprovtagning. Informationen redovisas som tryckta och digitala kartor samt rapporter. SGUs maringeologiska kartor finns huvudsakligen i två fasta skalor: 1:100 000 och 1:500 000.

Läs mer om SGUs arbete med hav och kust