Samhällsplanering

LÄRARHANDLEDNING

Övningen ”Samhällsplanering” består av flera olika delar. I övningen blir eleven medveten om några av de delar som krävs för att kunna bygga ett samhälle.

Kom igång
Kom igång är ett snabb sätt att starta upp lektionen och få igång eleverna. Diskussionsfrågorna ska väcka elevernas tankar och inspirera eleverna att söka svar i de länkar som finns i övningen. Det finns länkar både till SGUs webbplats men också till externa källor som belyser övningens innehåll.

Geologen berättar
Geologen berättar kan fungera som ett stöd för studie- och yrkesvägledning och ger en koppling till verklighet och arbetsliv med ett geologiskt perspektiv.

Uppgift
I uppgiften får eleverna arbeta med att ta reda på varför det behövs geologer och geologisk kunskap inom samhällsplanering. I uppgiften arbetar eleverna med delar av broschyren Under ytan. Vill du som pedagog använda fler delar av materialet går det alldeles utmärkt.

Uppgiften kan med fördel anpassas efter den eller de kurser som eleverna arbetar i genom att kopplas till centralt innehåll och kunskapskrav. Till exempel ”På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker”, Geografi 7-9.

Gräv djupare
Till uppgiften finns även en fördjupning. Fördjupningen är tänkt att vara utmanande för eleverna samtidigt som den är formbar för dig som lärare. Beroende på vilken kurs du undervisar i, eller hur du tillsammans med kollegor arbetar integrerat över flera ämnen, kan elevernas arbete styras mot centralt innehåll och kunskapskrav.

Exit ticket
Som avslutning får eleverna lämna en lapp där de skriver svar på en eller flera frågor. Exit ticket ger läraren en bild av vad eleverna har fått ut av lektionen och kan användas som stöd för att planera inför nästa lektion. Elevernas svar kan också användas för vidare diskussion i klassen, som en metod för att synliggöra lärande. Metoden kan också genomföras digitalt med appar som Socrative, Mentimeter och Twitter.

Studie- och yrkesvägledning
En central del i materialet är kopplingen till studie- och yrkesvägledning som visar på konkreta exempel från studie- och yrkesliv. Det gör att studie- och yrkesvägledare och pedagoger kan arbeta tillsammans på ett enkelt sätt.

Kursplaner för grundskolan 7-9 och gymnasieskolan

Till övningen följer utdrag ur kursplaner för ämnen både för grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan (se nedan). Vi har valt delar ur kursplaner, både centralt innehåll och kunskapskrav, som vi anser tangerar innehållet i övningen. I sammanställningen över kunskapskrav är värdeord som anger skillnad mellan E-C-A raderade, t.ex. översiktligt, utförligt, utförligt och nyanserat.

Kursplaner för grundskolan i årskurs 7-9

Kurs: Geografi

Centralt innehåll

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

  • På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Kunskapskrav

  • Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

Kurs: Samhällskunskap

Centralt innehåll

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.

Kunskapskrav

  • Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då samband med underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med resonemang och underbyggda argument och kan då växla mellan olika perspektiv. 

Kursplaner för gymnasiet

Kurs: Geografi 1, 100 p, kurskod: GEOGEO01

Centralt innehåll

  • Jordens naturgeografiska och geologiska byggnad, utveckling och förändring över tid och rum. Processer i mark, vatten och luft, hur de samverkar och ger upphov till varierande naturlandskap på jorden samt hur och varför de förändras över tid. Människans användning och omvandling av naturlandskapet och utveckling av olika kulturlandskap över tid. Analys av naturliga hot, risker och samhällets sårbarhet.

Kunskapskrav

  • Eleven redogör för hur och varför geografiska processer har skapat och förändrat natur- och kulturlandskapet över tid och rum samt hur natur- och kulturlandskapet omformas av människan. Dessutom redogör eleven för processernas konsekvenser för människors livsvillkor lokalt, regionalt och globalt samt deras betydelse för framtiden. Eleven använder geografiska begrepp, samt använder någon geografisk teori eller modell, för att underbygga sina redogörelser och analyser.

 Kurs: Geografi 2, 100 p, kurskod: GEOGEO02

 Centralt innehåll

  • Samhällets sårbarhet och resiliens. Platsers och regioners sårbarhet inför naturgivna risker och hot. Risker och hot förknippade med det moderna samhällets specialisering inom teknik-, energi- och varuförsörjning samt hur sådana risker och hot kan förebyggas och bemötas.

Kunskapskrav

  • Eleven ger exempel på och diskuterar samhällets behov av rumslig information. Eleven redogör också för hur rumsliga data samlas in, bearbetas och presenteras. Dessutom redogör eleven för hur rumsliga data kan användas för att påverka och styra samhällets arbete med att uppnå en hållbar utveckling samt för samhällsplaneringens ansvar och möjligheter att stärka samhällets resiliens.

 

Romain Trystram

Ballast

Ballast är samlingsnamnet för byggnadsmaterial som sand, grus och krossat berg. Det är dessa material som blir till bland annat betong och fyllnad i byggnader. 

Jordlager

När man bygger infrastruktur måste man veta vad man bygger på. Olika jordlager kan ha olika hållfasthet, exempelvis lera och morän. Till exempel måste man ta hänsyn till hur materialet beter sig när det blir vattenmättat.

Sprickor

Berggrunden är ofta full av sprickor. Kvaliteten på berget bestämmer hur mycket vi kan bygga på det. Sprickor eller andra svagheter i berget kan innebära att hållfastheten blir låg. Då behöver grunden på byggnader förstärkas, vilket kan bli kostsamt.

SAMHÄLLSPLANERING

I den här övningen tittar vi närmare på vad som krävs, ur ett geologiskt perspektiv, för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle. I fördjupningen går vi närmare in på hur geologisk kunskap och information kan användas för att förebygga risker.

Kom igång!

Geologisk information och kunskap behövs som underlag för en hållbar utveckling av samhället i frågor som rör bebyggd miljö och hushållning med mark, mineral och vatten. Det behövs bland annat kunskaper om:

  • naturresurser, till exempel bergmaterial, natursten, mineralfyndigheter och grundvatten
  • markens beskaffenhet, till exempel hur svårt eller lätt är det att gräva eller borra på djupet och spricker berget lätt upp
  • naturliga risker, till exempel om marken är skredkänslig eller innehåller giftiga ämnen
  • områden som är känsliga eller skyddsvärda, kan till exempel grundvattnet påverkas eller finns det sällsynta växter som kan försvinna om marken bebyggs

Det är på dessa områden vi fokuserar i den här övningen.

Diskussionsfrågor

  • Ballast är byggnadsmaterial som sand, grus och krossat berg. Lista några användningsområden för ballast.
  • Hur tar vi hänsyn till berg, jord och grundvatten när vi planerar ett samhälle?
Tummnagel för film

Geologen berättar: Fanny Hartvig, berggrundsgeolog, berättar om hur det är att arbeta som konsult med frågor som rör geoteknik och berg.

Uppgift

Börja med att läsa texten på sidorna 12 och 13 i SGUs broschyr ”Under ytan”. Använd länkarna nedan som hjälp till uppgifterna.

A.
Arbeta i grupp och gör en lista på områden där det behövs kunskap om geologi.

B.
Skriv ett svar på följande fråga:

- Varför är det viktigt att en geolog är med och planerar utvecklingen av samhället?

Tips! Försök att använda ord och begrepp som har med råvaror, byggnation, planering och naturliga risker att göra när ni skriver ert svar.

Gräv djupare

Arbeta individuellt och börja med att läsa texten på sidorna 14 och 15 i broschyren ”Under ytan”. Jämför mot informationen om risker på SGUs hemsida.

  • Ge så många exempel som möjligt på vilka risker kan förebyggas med hjälp av geologisk kunskap.
  • Vilken geologisk förklaring finns det till att jordbävningar inte kan betraktas som en allvarlig risk i Sverige?

Exit ticket

Ge ett exempel på hur kunskaper om geologi kan stödja samhällsplanering?   

Tummnagel för film

Geologen berättar: Minna Severin berättar hur det är att vara statsgeolog

Studie- och yrkesvägledning

En viktig del i samhällsplanering är att kartlägga vilka förutsättningar vi har, exempelvis vilka material vi har att bygga på. En av de viktigaste jobben geologen har är att kartlägga berg, jord och grundvatten som stöd till samhällsplanering. Geologens arbete kan därför ses som mångsidigt, med jobb både utomhus och inomhus!

 

Länkar

SGU (webb): Ordlista

SGU (webb): Samhällsplanering

SGU (pdf): Under ytan

Boverket (webb): Kommunal fysisk planering

Stockholms universitet (filmer):

Intervju med Ebba Rocklind på konsultföretaget NIRAS Sweden AB 

Intervju med Fredrik von Weisz på konsultföretaget Pöyry

Fler övningar inom samma tema

Mineralnäringens betydelse

Industrisamhället växer fram

Hållbart samhälle

Kritiska material

Taggar: Geografi, Samhällskunskap, Samhälle, Samhällsplanering, Vägar, Mark, Fysisk planering