Industrisamhället växer fram

LÄRARHANDLEDNING

Övningen ”Industrisamhället växer fram” består av flera olika delar.

Kom igång
Kom igång är ett snabb sätt att starta upp lektionen och få igång eleverna. Diskussionsfrågorna ska väcka elevernas tankar och inspirera eleverna att söka svar i de länkar som finns i övningen. Det finns länkar både till SGUs webbplats men också till externa källor som belyser övningens innehåll.

Geologen berättar
Geologen berättar kan fungera som ett stöd för studie- och yrkesvägledning och ger en koppling till verklighet och arbetsliv med ett geologiskt perspektiv.

Uppgift
I uppgiften får eleverna arbeta med att diskutera tre olika citat som på olika sätt belyser geologins betydelse för industri och tillväxt. I uppgiften finns ett extraspår där eleverna får undersöka vilka metaller och mineral som har störst betydelse för Sveriges industri idag. Till uppgiften hör även att eleverna får sammanställa och presentera sina diskussioner.

Gräv djupare
Till uppgiften finns även en fördjupning. Fördjupningen är tänkt att vara utmanande för eleverna samtidigt som den är formbar för dig som lärare. Beroende på vilken kurs du undervisar i, eller hur du tillsammans med kollegor arbetar integrerat över flera ämnen, kan elevernas arbete styras mot centralt innehåll och kunskapskrav.

Exit ticket
Som avslutning får eleverna lämna en lapp där de skriver svar på en eller flera frågor. Exit ticket ger läraren en bild av vad eleverna har fått ut av lektionen och kan användas som stöd för att planera inför nästa lektion. Elevernas svar kan också användas för vidare diskussion i klassen, som en metod för att synliggöra lärande. Metoden kan också genomföras digitalt med appar som Socrative, Mentimeter och Twitter.

Studie- och yrkesvägledning
En central del i materialet är kopplingen till studie- och yrkesvägledning som visar på konkreta exempel från studie- och yrkesliv. Det gör att studie- och yrkesvägledare och pedagoger kan arbeta tillsammans på ett enkelt sätt.

Kursplaner för grundskolan 7-9 och gymnasieskolan

Till övningen följer utdrag ur kursplaner för ämnen både för grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan (se nedan). Vi har valt delar ur kursplaner, både centralt innehåll och kunskapskrav, som vi anser tangerar innehållet i övningen.

Kursplaner för grundskolan i årskurs 7-9

Centralt innehåll Geografi

Livsmiljöer

  • Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
  • Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.

Kunskapskrav

  • Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

Centralt innehåll Historia

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700—1900

  • Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder. 
  • Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid
  • Framväxten av det svenska välfärdssamhället.

Kunskapskrav

  • Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar

Centralt innehåll Samhällskunskap

Samhällsresurser och fördelning

  • Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
  • Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

Kunskapskrav

  • Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
  • Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Kursplaner för gymnasiet

Centralt innehåll Samhällskunskap 1a2, 50 p, Samhällskunskap 1b, 100 p

  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
  • Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

Kunskapskrav

  • Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera orsak och konsekvens. I analysen använder eleven samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar orsaker och konsekvenser samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge argument för sina ståndpunkter och värderar med omdömen andras ståndpunkter.
  • I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra reflektioner om deras relevans och trovärdighet. Eleven kan på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Centralt innehåll Geografi 1, 100 p

  • Människans behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar och resursernas ojämna fördelning samt konsekvenser av samhällets resursanvändning. Samband mellan odlingsbar mark, livsmedelsproduktion, politisk ekologi och lokal utveckling. Energiomställning, förnybara energitillgångar och ny teknik samt lokal, regional och global samhällsutveckling.

Kunskapskrav

  • Eleven redogör för samband mellan människa, samhälle och miljö samt hur människor, platser och regioner påverkas av konsekvenser av intressekonflikter. Eleven gör en analys av frågor om resursförbrukning och resursfördelning. Dessutom diskuterar eleven hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling.

Romain Trystram

Gruvan

De gamla gruvorna kunde vara skrämmande arbetsplatser. Det var ofta trångt och mörkt. Ett felsteg kunde leda till skador och i värsta fall döden. Vidskepelse var inte ovanligt. Gruvfrun kallades det väsen som man trodde vakade över gruvarbetarna, men hon kunde också bestraffade arbetare som skötte sig illa.

Samhället

Flera städer, exempelvis Falun och Kiruna, har växt upp som ett resultat av gruvverksamhet. Nästan alla arbetade i gruvan eller dess många stödfunktioner. Än idag kan gruvan, om den fortfarande är i drift, vara en stor arbetsgivare.

Gruvfrun

De gamla gruvorna kunde vara skrämmande arbetsplatser. Det var ofta trångt och mörkt. Ett felsteg kunde leda till skador och i värsta fall döden. Vidskepelse var inte ovanligt. Gruvfrun kallades det väsen som man trodde vakade över gruvarbetarna, men hon kunde också bestraffade arbetare som skötte sig illa.

SE BILDER

INDUSTRISAMHÄLLET VÄXER FRAM

I den här övningen får du lära dig mer om geologins betydelse för industrialiseringen av Sverige. Vi tittar också på framtiden och du får fundera på hur geologin kan bidra till fortsatt industriell utveckling och tillväxt.

Kom igång!

Under 1200-talet la vi grunden för den kommande industrialiseringen genom att börja använda masugnar så vi kunde smälta metaller mer effektivt. Idag används järn och stål, en legering (blandning) av huvudsakligen järn och kol, till det mesta i vårt moderna samhälle, bland annat byggnader, bilar och elektronik. Sverige är 12:a på topplistan av de länder som producerar mest järn i hela världen, och står för 91 procent av järnproduktionen i EU.

Diskussionsfrågor

  • Vad menas med ett industrisamhälle?
  • På vilket sätt har industrialisering och tillväxt bidragit till välstånd i Sverige?
Tummnagel för film

Geologen berättar: Magnus Hellqvist berättar om hur industrisamhället Falun växte fram

Uppgift

Arbeta i grupper. I uppgiften får ni diskutera tre texter nedan. Turas om att ta anteckningar. När ni är färdiga sammanställer ni en kort presentation av vad ni har pratat om och vad ni har kommit fram till. Presentera sedan för de övriga grupperna. Se filmen och använd länkarna nedan som stöd till uppgiften.



Diskutera citaten

A.
”Under 1200-talet uppfanns en metod för att smälta järn i masugnar. Masugnar kom att användas i Sverige ända in på 1900-talet.”

- Diskutera på vilka sätt masugnen var betydelsefull för bönderna. Hur tror du masugnarna bidrog till att förändra böndernas arbete? Hur ser en masugn ut idag?

B.
”Sveriges gruvhistoria går tillbaka ända till början av 1000-talet. Mycket av vårt välstånd bygger på de inkomster och den försörjning som Falu gruva och järnmalmerna i Bergslagen givit sedan medeltiden och malmfälten i Väster- och Norrbotten under de senaste hundra åren.”

- Diskutera hur inkomster och försörjning från gruvor bidrar till välstånd. Kan man hitta exempel på detta idag?

C.
”I slutet av år 1924 hittades ett uppseendeväckande malmfynd på Fågelmyren, drygt tre mil nordväst om Skellefteå. Fyndigheten utvecklades till Bolidengruvan. Företaget beslöt att bygga ett eget smältverk. Driften vid smältverket Rönnskär startade i januari 1930 och Boliden AB bildades 1931.”

- Diskutera vad det innebar att företaget byggde ett eget smältverk och på så sätt kunde förädla fyndigheterna i gruvan.

Undersök
Vilka metaller och mineral (SGU, öppnas i nytt fönster) har störst betydelse för Sveriges industri idag?

Gräv djupare

A.
Läs texten om det moderna industrisamhället (Naturhistoriska riksmuseet, öppnas i nytt fönster) och förklara sedan varför utvinning av malm är viktig för det moderna industrisamhället. Förklara även på vilket sätt geologisk kunskap är viktig för ett modernt industrisamhälle och en hållbar utveckling.

B.
- Diskutera hur geologiska resurser och geologisk kunskap (Naturhistoriska riksmuseet, öppnas i nytt fönster) kan fortsätta att bidra till industriell utveckling och fortsatt tillväxt?

Exit ticket

Ge några exempel på hur geologiska resurser och kunskaper har bidragit till industrialisering och tillväxt.

Tummnagel för film

SYV: Lär dig mer om geovetenskap på Uppsala Universitet!

Studie- och yrkesvägledning

Ett sätt att börja arbeta med geologi är genom att studera geovetenskap. Utbildningsvalet finns bland annat i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Luleå. Här kan du se en film om vad kandidatprogrammet i geovetenskap på Uppsala Universitet innehåller. Program inom geovetenskap ger en bred utbildning där man får lära sig mycket om naturen och hur den fungerar. I utbildningen ingår även fältstudier både i Sverige och utomlands!

Länkar

SGU (pdf): Under ytan

SGU (webb): Mineralnäringens betydelse för samhället

SGU (webb): Historiska gruvor

SGU (webb): Ordlista

Jernkontoret (film): Masugnen

Naturhistoriska riksmuseet (webb): Geologin och samhället

Naturhistoriska riksmuseet (webb): Malmer och malmbildning

Centrum för Näringslivshistoria (webb): Företagskällan

Stockholms universitet (film): Geovetenskap vid INK

Fler övningar inom samma tema

Samhällsplanering

Mineralnäringens betydelse

Hållbart samhälle

Kritiska material

Taggar: Geografi, Historia, Samhällskunskap, Tillväxt, Utveckling, Mineralnäring, Industrisamhälle, Geologi, Masugn, Metall, Mineral, Välstånd, Industrialisering