Hållbart samhälle

LÄRARHANDLEDNING

Övningen ”Hållbart samhälle” består av flera olika delar.

Kom igång
Kom igång är ett snabb sätt att starta upp lektionen och få igång eleverna. Diskussionsfrågorna ska väcka elevernas tankar och inspirera eleverna att söka svar i de länkar som finns i övningen. Det finns länkar både till SGUs webbplats men också till externa källor som belyser övningens innehåll.

Geologen berättar
Geologen berättar kan fungera som ett stöd för studie- och yrkesvägledning och ger en koppling till verklighet och arbetsliv med ett geologiskt perspektiv.

Uppgift
I uppgiften får eleverna arbeta med att skapa ett reportage där de beskriver hur de anser att samhället borde använda naturresurser på ett långsiktigt och hållbart sätt i framtiden.

Uppgiften kan med fördel anpassas efter den eller de kurser som eleverna arbetar i genom att kopplas till centralt innehåll och kunskapskrav. Till exempel: ”Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel”, Geografi 7-9.

Gräv djupare
Till uppgiften finns även en fördjupning. Fördjupningen är tänkt att vara utmanande för eleverna samtidigt som den är formbar för dig som lärare. Beroende på vilken kurs du undervisar i, eller hur du tillsammans med kollegor arbetar integrerat över flera ämnen, kan elevernas arbete styras mot centralt innehåll och kunskapskrav.

Exit ticket
Som avslutning får eleverna lämna en lapp där de skriver svar på en eller flera frågor. Exit ticket ger läraren en bild av vad eleverna har fått ut av lektionen och kan användas som stöd för att planera inför nästa lektion. Elevernas svar kan också användas för vidare diskussion i klassen, som en metod för att synliggöra lärande. Metoden kan också genomföras digitalt med appar som Socrative, Mentimeter och Twitter.

Studie- och yrkesvägledning
En central del i materialet är kopplingen till studie- och yrkesvägledning som visar på konkreta exempel från studie- och yrkesliv. Det gör att studie- och yrkesvägledare och pedagoger kan arbeta tillsammans på ett enkelt sätt.

Kursplaner för grundskolan 7-9 och gymnasieskolan

Till övningen följer utdrag ur kursplaner för ämnen både för grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan (se nedan). Vi har valt delar ur kursplaner, både centralt innehåll och kunskapskrav, som vi anser tangerar innehållet i övningen. I sammanställningen över kunskapskrav är värdeord som anger skillnad mellan E-C-A raderade, t.ex. översiktligt, utförligt, utförligt och nyanserat.

Kursplaner för grundskolan i årskurs 7-9

Kurs: Geografi

Centralt innehåll

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

  • Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.

Kunskapskrav

  • Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

Kurs: Biologi

Centralt innehåll

Natur och samhälle

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

Biologin och världsbilden

  • Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik

Biologins metoder och arbetssätt

  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

 Kunskapskrav

  • Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp.
  • Dessutom för eleven underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. 

Kurs: Kemi

Centralt innehåll

Kemin i vardagen och samhället

  • Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
  • Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.

Kunskapskrav

  • Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp.
  • Dessutom för eleven underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. 

Kursplaner för gymnasiet

Kurser: Naturkunskap 1a1, 50 p, Kurskod: NAKNAK01a1, Naturkunskap 1a1, 50 p, Kurskod: NAKNAK01a2, Naturkunskap 1b, 100 p, Kurskod: NAKNAK01b

Centralt innehåll

  • Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.

Kunskapskrav

  • Eleven kan diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger argument för dessa.
  • Eleven kan ge några exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven slutsatser och föreslår några handlingsalternativ samt ger argument för dessa.

Kurs: Geografi 1, 100 p, kurskod: GEOGEO01

Centralt innehåll

  • Människans behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar och resursernas ojämna fördelning samt konsekvenser av samhällets resursanvändning. Samband mellan odlingsbar mark, livsmedelsproduktion, politisk ekologi och lokal utveckling. Energiomställning, förnybara energitillgångar och ny teknik samt lokal, regional och global samhällsutveckling.

Kunskapskrav

  • Eleven redogör för samband mellan människa, samhälle och miljö samt hur människor, platser och regioner påverkas av konsekvenser av intressekonflikter. Eleven gör en analys av frågor om resursförbrukning och resursfördelning. Dessutom diskuterar eleven hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling.
  • Eleven diskuterar hur någon företeelse i närmiljön kan ha betydelse för andra platser och regioner på jorden.

Kurs: Geografi 2, 100 p, kurskod: GEOGEO02

Centralt innehåll

  • Samhällsplanering i ett rumsligt perspektiv kopplat till befolkningsutveckling och befolkningsprognoser, markanvändningsfrågor och hållbar utveckling.
  • Stadsplanering och frågan om hållbara städer. Städernas snabba tillväxt i relation till miljöproblem, segregering och behov av planering, till exempel lokalisering av bostadsområden, energianvändning och infrastruktur. Urbana ekosystemtjänster.
  • Lokalisering av bebyggelse och infrastruktur samt olika perspektiv på hållbar utveckling. Miljökonsekvensbeskrivning, regionalpolitik, fysisk planering och andra planeringsformer och metoder som samhället kan använda för att påverka och styra rumslig utveckling.

Kunskapskrav

  • Eleven gör en analys av frågor om resursförbrukning och resursfördelning. Dessutom diskuterar eleven hur människors egna resurser kan tas till vara och utvecklas för en hållbar utveckling.
  • Eleven diskuterar hur någon företeelse i närmiljön kan ha betydelse för andra platser och regioner på jorden.
  • Eleven ger exempel på och diskuterar samhällets behov av rumslig information. Eleven redogör också för hur rumsliga data samlas in, bearbetas och presenteras. Dessutom redogör eleven för hur rumsliga data kan användas för att påverka och styra samhällets arbete med att uppnå en hållbar utveckling samt för samhällsplaneringens ansvar och möjligheter att stärka samhällets resiliens.

Romain Trystram

Litium

Chile är en av världens största producenter av litium, en huvudkomponent i batterier. Telefoner, bärbara datorer och elbilar har alla litiumbatterier.

Aluminium

Idag görs mycket teknik med den lätta, starka metallen aluminium! Aluminium har en hög smältpunkt, det krävs därför mycket energi för att bearbeta och återvinna metallen. Då Island har stor produktion av elektricitet är elpriserna låga. Elektriciteten kommer främst från vattenkraft och geotermisk värme från vulkaner. Aluminiumsmältverk har därför blivit Islands största industri!

Kisel

Kisel är det vanligaste grundämnet i jordskorpan efter syre. Kisel är ett halvmetalliskt grundämne som används i bland annat transistorer och integrerade kretsar. En av anledningarna till att kisel används är att det är en halvledare, något som gör att man kan styra ström som går genom kretsar på ett annat vis än om vi skulle använda ledare eller insulatorer!

Koppar

Koppar är en ledare som används till nästan alla kablar, kretsar och ledningar i modern teknik. Silver är det enda ämnet som är bättre än koppar på att leda ström. Det används dock inte lika ofta på grund av dess pris och lägre draghållfasthet. Sverige stod år 2013 för 10 procent av EUs produktion av koppar.

Sällsynta jordartsmetaller

"Sällsynta jordartsmetaller" är samlingsnamnet för 17 stycken grundämnen. På grund av deras unika magnetiska och elektrokemiska egenskaper så är dessa ämnen viktiga i modern teknik som touchskärmar, elbilar och vindkraftverk. Kina hade år 2015 över 85 procent av världsproduktionen av dessa metaller, men exporterade endast 33 procent. Fyndigheter av dessa metaller har dock hittats i Sverige!

HÅLLBART SAMHÄLLE

I den här övningen får du lära dig mer om hur geologisk kunskap och information bidrar till ett hållbart samhälle. Det handlar både om hur vi använder mark och vatten, och om hur vi utvinner våra naturresurser. En hållbar användning av våra naturresurser är en förutsättning för att skapa en hållbar framtid för kommande generationer.

Kom igång!

Den geologiska kunskapen och informationen är viktiga pusselbitar i att planera ett hållbart samhälle. De behövs för att vi på ett bra sätt ska kunna planera hur vi använder marken: för bygga till exempel bostäder, vägar och hamnar, men också för rekreation, vattenförsörjning, råvaruförsörjning, jordbruk och mycket annat. När vi idag planerar och bygger ska vi dessutom inte bara ta hänsyn till människorna i dagens samhälle, utan också behoven hos kommande generationer. Och samtidigt behöver vi väga in hur berg, jord och grundvatten kan ändras med tiden.

Diskussionsfrågor

  • Vad innebär hållbarhet och ett hållbart samhälle?
  • Varför återvinner vi och vad måste utvinnas?

Uppgift

Arbeta i grupp och skapa ett reportage där ni beskriver hur ni anser att samhället bör använda naturresurser på ett långsiktigt och hållbart sätt i framtiden. Det kan exempelvis vara genom återvinning av nya material, miljömärkning av metaller och genom att bygga med nya miljövänliga tekniker.

Research
Börja med att söka idéer till ert arbete genom att följa länkarna som hör till övningen. Diskutera sedan vilka lösningar ni vill prioritera och ta även fram argument till varför ni väljer just dessa.

Presentation
Bestäm olika roller i gruppen för att presentera arbetet som ett nyhetsinslag. Några kan vara journalister och andra kan t.ex. vara geologer och politiker. Försök tänka efter vilka roller ni kan använda för att presentera era lösningar på bästa sätt.

Gräv djupare

Designa din egen hållbara stad:

I den här uppgiften får du designa din egen hållbara stad. Till din hjälp har du punkterna nedan. Läs igenom och tänk efter vilka saker som du tycker är viktigast.

  • Med vad och hur skulle staden byggas?
  • Vilket material skulle användas till bostadshus?
  • Hur skulle invånarna få sitt dricksvatten?
  • Vart kan man odla för att få bäst avkastning?
  • Hur skulle invånarna transportera sig från hem till jobb och skola samt aktiviteter på fritiden? Fundera kring bränsle kontra material. Vad behövs för material, vad behövs för bränsle?
  • Hur skulle staden kunna arbeta med återvinning av material, t.ex. metaller?
  • Hur skulle invånarnas boenden värmas upp, t.ex. med bergvärme eller med andra tekniker?
  • Hur kan vi förse staden med material och vilka industrier måste finnas?
  • Ska staden importera eller använda material (exempelvis bergtäkter och metallråvaror från gruvor) som producerats i Sverige?
  • Kan du komma på fler saker som bidrar till en hållbar stad?

Presentera ditt arbete genom att rita din stad och skriva förklarande texter. 

Exit ticket

Berätta hur vi kan bidra till ett hållbart samhälle genom att återvinna och utvinna våra egna metaller och mineral i Sverige kontra att importera. Tänk till exempel på miljöaspekten, transporter, säkerhet på arbetsplatser och modern teknik.

Tummnagel för film

SYV: Annelie och Carina Ähdel-Franzén berättar om deras arbeten inom metallindustrin

Studie- och yrkesvägledning

Det finns många sätt att jobba mot ett hållbart samhälle! Materialförbättring är ett exempel - hur tillverkar vi ett så bra stål som möjligt? Genom att utveckla lätt, starkt stål kan vi göra fordon som kräver mindre energi. Metallindustri och materialdesign är spännande områden som är viktiga för vårt samhälle!



Länkar

SGU (webb): Grundvatten

SGU (webb): Samhällsplanering

SGU (webb): Energi

SGU (webb): Ordlista

Världsnaturfonden WWF (webb): Hållbara städer

Världsnaturfonden WWF (pdf): Ekologiska fotavtryck

Naturhistoriska riksmuseet (föredrag): Bli en planetskötare

Fler övningar inom samma tema

Samhällsplanering och geologi

Mineralnäringens betydelse för samhället

Ett industrisamhälle växer fram

Kritiska material

Taggar: geografi, biologi, kemi, naturkunskap, hållbart samhälle, städer, naturresurser,