OM GEOLOGI
Ordet geologi kommer från grekiskan och betyder ungefär “Läran om jorden”. Det är den vetenskap inom vilken man utforskar, undersöker och beskriver hur Jorden är uppbyggd och hur den bildats. På Geologisk kommer du att få lära dig mer om hur geologi påverkar dig i din vardag.
Geologer studerar planeten Jorden, från de minsta mineralkorn i jordskorpans bergarter och jordar till Jordens inre heta mantel och kärna. De studerar de processer som har pågått sedan vår planet bildades för nästan 4,6 miljarder år sedan: hur oceanbassänger och bergskedjor långsamt har bildats och försvunnit, hur kontinenter har slagits samman och åter splittrats upp men också hur jordbävningar, vulkanutbrott och nedisningar påverkar vår planet.
De geologiska processerna pågår än idag. De har format vårt landskap och gett oss mineraliseringar av järn, guld, silver och andra brytvärda ämnen, bördiga leråkrar och rullstensåsar där stora mängder grundvatten kan lagras - naturresurser som är livsviktiga för oss.
Jordklotets historia är också livets historia!
Läckage av gaser från Jordens inre via vulkaner och tillskott från urtida kometnedslag har gett oss en atmosfär och oceanernas vatten. Vi kan idag spåra livets utveckling, från enkla bakterier till dagens komplexa växter och djur. Det är en resa på över 4 miljarder år!
Geologi överallt runt dig!
I naturen är geologin och spåren efter geologi tydliga: till exempel berghällen med veckade mönster, den styva leran på åkern, rullstensåsen med sitt välsorterade grus och källan med iskallt vatten.
Men även vattnet som kommer ur kranen, glaset du häller det i, mobiltelefonens komponenter, vägen du åker på och mycket annat har på olika sätt med geologi att göra.
Människans levnadsvillkor har alltid påverkats av geologin: var vi har valt att bygga och odla, men också vilka metaller och mineral vi har haft tillgång till och kunskap för att utnyttja.
Idag görs grundläggande undersökningar av berg, jord och grundvatten för att anpassa byggen av vägar, tunnlar och hus till de förutsättningar som finns på plats.
Vi bryter mineral och berg för att få ballast i byggnader, stål i bilar och sällsynta jordartsmetaller - metaller med speciella egenskaper i mobiltelefoner, datorer och solceller. Under din livstid kommer du använda ungefär 15 ton järn på olika sätt! Den snabba teknikutvecklingen leder också till att vi idag letar och bryter metaller med unika magnetiska, elektrokemiska eller luminiscens egenskaper, som neodymium, lantan och praseodym.
På lång sikt
En av de stora, övergripande frågorna idag på både lokal och global nivå är hur vi kan nyttja naturen och naturresurserna på ett långsiktigt hållbart sätt. Hur minskar vi utsläpp och klimatpåfrestningar? Ska vi utvinna det vi har i Sverige för att minska transporter och säkra en miljösmart utvinning eller ska vi importera metaller? Går det att miljö- och ursprungsmärka metaller? Det är några av de frågor som beslutsfattare på olika nivåer brottas med.
Risker i naturen
Att förstå de geologiska processerna och förutsättningarna är också att i viss mån kunna förutsäga risker. Globalt kan det handla om vulkanutbrott och jordbävningar. I Sverige handlar det till exempel om skred och ras, var det finns radon i marken och var grundvattnet riskerar att påverkas negativt av förorenande utsläpp.
Geologi eller geovetenskap?
Ofta säger man att geologi handlar om allt det oorganiska på markytan och nedåt till berglagren och jordens inre, kort och gott jord, grundvatten och berg. Geovetenskap, eller Earth Science på engelska, handlar om samspelet mellan atmosfären, hydrosfären, biosfären och litosfären. Det är här som miljö- och klimatfrågorna kommer in.