Geofysiska metoder används för att få information om djup till berggrunden, lagerföljder och grundvattenytans läge. Det är alltså liknande information som från den geotekniska undersökningen, skillnaden är att med de geofysiska metoderna sker mätningar kontinuerligt längs en linje. Resultatet blir ett tolkat tvärsnitt av förhållandena från markytan till berggrunden längs den undersökta linjen. Se exempel i figur 9. Det finns tre huvudsakliga metoder för geofysiska mätningar: resistivitet, georadar och seismik. Val av metod beror i första hand på förutsättningarna på platsen, men metoderna ger också lite olika detaljeringsgrad.
Den finns även en metod för att utföra flygburna TEM-mätningar. TEM är en förkortning för Timedomain Electromagnetic och metoden innebär mätning av markens resistivitet med hjälp av elektromagnetiska vågor från utrustning placerad på en helikopter. Resultatet är en 3D-modell ner till cirka 200 meters djup under markytan. Metoden är mycket kostsam, men lämpar sig för att täcka stora ytor.
SkyTEM-systemet vid mätning på Gotland.
SkyTEM-systemet vid mätning på Gotland. Foto: Mattias Gustafsson, SGU.
Läs mer-tips:
Senast ändrad 2019-05-23