Geologisk information för att förebygga

En del av SGUs geologiska information kan användas för att förebygga, motverka och minimera skador vid naturolyckor och andra risker i samhället.

Här ges några exempel på hur våra olika informationsslag kan användas i förebyggande arbete. Ofta kan olika typer av information behöva kombineras för att ge en mer komplett bild. SGUs kundtjänst hjälper dig gärna att ta fram just den information du behöver.

När marken rör sig

Skred och ras är exempel på snabba massrörelser i jord eller berg. Ett skred eller ras är i många fall en följd av en naturlig erosionsprocess men kan såväl påskyndas som förhindras genom mänskliga ingrepp. Både ras och skred kan inträffa utan förvarning. Om det finns hus, vägar eller järnvägar i eller nedanför skredområdet kan konsekvenserna bli mycket allvarliga.

I SGUs jordartsgeologiska databaser finns information om jordarters olika egenskaper och utbredning. Informationen kan bland annat användas för att ta fram riskområden för skred, ras, erosion och översvämningar.

Vad innehåller marken?

Jord, berg och grundvatten innehåller en mängd olika ämnen, bland annat olika metaller, som finns där naturligt eller som har tillförts genom mänsklig aktivitet.

I vissa områden är riskerna för höga halter större. Till exempel kan berg och jord innehålla höga naturliga halter av bland annat arsenik och uran, som kan lösas ut till grundvattnet. Uran är även källan till förhöjda och höga radonhalter i marken och grundvattnet genom sitt sönderfall.

Ett annat exempel är de sulfidhaltiga finsedimenten (svartmocka) som finns i vissa delar av Sverige. Om dessa sediment av olika anledningar kommer i kontakt med luftens syre, till exempel vid dikning eller byggarbeten, bildas sura sulfatjordar. I den sura miljön frigörs metaller och andra ämnen som annars är bundna i marken, och läcker ut i naturen.

SGU mäter markens innehåll av ett trettiotal metaller och andra ämnen, såväl naturligt förekommande som sådana som tillförts genom mänsklig påverkan. Resultaten från mätningarna finns i våra markgeokemiska och biogeokemiska databaser. De biogeokemiska databaserna visar också de biotillgängliga halterna, dvs. vad som kan tas upp av människan. 

Kartorna och databaserna över geokemi och jordarter kan bland annat används för att lokalisera förekomsten av olika metaller och andra ämnen i miljön samt olika typer riskområden, till exempel där det finns sulfidhaltiga finsediment.

Föroreningar som rör sig

För att förebygga läckage från till exempel deponier och andra förorenade områden behövs information om markens genomsläpplighet och hur grundvattnet rör sig i marken. Informationen behövs också för att kunna ha en beredskap vid större olyckor i närheten av en vattentäkt, till exempel om en tankbil välter och släpper ut last av giftigt ämne.

SGUs hydrogeologiska och jordartsgeologiska information utgör ett viktigt underlag, bland annat för att planera hur grundvattnet ska kunna skyddas mot föroreningar i marken.

SGU arbetar även med att inventera, undersöka och utreda förorenade områden där den statliga organisation som orsakat föroreningen inte längre finns kvar. Dessutom svarar vi för att avveckla och miljösäkra de anläggningar där staten tidigare har förvarat civila beredskapslager av olja.

Markens naturliga radioaktivitet

SGU mäter markens naturliga gammastrålning, joniserande strålning, genom flygmätningar (flygburen gammaspektrometri) och genom markmätningar. Med hjälp av dessa mätningar kan vi beräkna halterna av de naturligt radioaktiva isotoperna av uran, torium och kalium. Denna information används bland annat för att undersöka i vilka områden det kan finnas risk för problem med markradon. Resultaten av mätningarna finns lagrade i våra geofysiska databaser.

Även för våra bergkvalitetskartor har bergarternas halter av radioaktiva isotoper mätts. Med hjälp av den informationen kan man undvika att använda bergmaterial med för höga uranhalter i samband med byggnationer, t.ex. som betongballast eller som fyllning under hus.