Risker
Ras och skred, naturlig bakgrundsstrålning, giftiga ämnen i marken… Hur farlig är egentligen naturen? Och vad kan vi göra för att minska riskerna och förebygga olyckor – både sådana som beror på naturliga orsaker och sådana som vi själva skapar?
Foto: Harald Agrell
För att planera för ett bra samhälle, måste vi ta hänsyn till både de risker som finns i naturen och de som vi själva har skapat. Var finns det skredkänslig mark, i vilka områden finns det höga radonhalter i marken, hur sårbar är vår dricksvattenförsörjning och var innehåller marken och grundvattnet höga halter av skadliga ämnen?
Skred och ras
Viss mark, särskilt lermark som sluttar eller gränsar till vatten, är känslig för skred. Allra bäst är det att undvika att bygga på sådana platser, men om det redan finns bebyggelse måste man kunna bedöma hur stor skredrisken är och, om det behövs, vilka åtgärder som ska sättas in. Detta förutsätter kunskap om bland annat markens egenskaper, men också var det finns till exempel raviner och gamla skredärr.
Vad finns i marken och vattnet?
Mark och vatten innehåller metaller och andra ämnen som finns där naturligt eller har tillförts genom mänsklig aktivitet. För att till exempel kunna planera nya bostadsområden eller sätta in åtgärder för brunnar med dåligt vatten behövs information om såväl de naturligt förekommande ämnena som ämnen tillförda genom mänsklig påverkan.
Att skydda vårt viktigaste livsmedel
Vatten är ett av våra viktigaste livsmedel. Vid risk för förorening eller förgiftning måste samhället veta var yt- och grundvattenreserver finns. Det gäller också att i förväg kartlägga hur sårbar dricksvattenförsörjningen är och så långt som möjligt undanröja riskerna samt ta fram planer för hur man ska hantera en eventuell olycka. För att till exempel kunna bedöma vilka åtgärder som behövs sättas in om en tankbil välter nära en grundvattentäkt, behövs bland annat information om markens genomsläpplighet och grundvattnets strömningsriktning.
Naturlig radioaktivitet och markradon
Sveriges berggrund innehåller förhållandevis höga halter av naturligt radioaktiva ämnen. Jordarterna, som bildats från berggrunden, innehåller därmed också ofta förhöjda halter men halterna varierar beroende på bildningssätt och kornstorlek.
En förhöjd halt av uran kan leda till höga radonhalter i marken och höga halter av radon och uran i brunnsvatten. Höga markradonhalter orsakar förhöjda radonhalter i inomhusluften om byggnaden är otät mot marken. Torium kan orsaka förhöjda halter av den kortlivade radonisotopen toron (radon-220) i bergrum och underjordsgruvor.
SGU kartlägger den naturliga radioaktiviteten i marken både genom flygradiometriska mätningar och vid markmätningar. Dessutom ingår SGU i en nationell beredskapsgrupp för identifiering av utsläpp av radioaktiva ämnen under ledning av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).
Jordbävningar och vulkaner
Under rubriken "Mer om geologi" kan du läsa om jordbävningar och vulkaner.
Geologisk information för att förebygga
SGUs jordartsgeologiska information visar framför allt jordarnas utbredning, den hydrogeologiska informationen talar om var grundvattenmagasin finns samt visar grundvattnets strömningsriktning och kemiska sammansättning, den geofysiska informationen baseras på mätningar av olika typer av strålning från marken och den geokemiska informationen visar markens och den omgivande miljöns innehåll av olika metaller och andra ämnen.
Läs mer om SGUs geologiska information för att förebygga
Läs mer på vår webbplats
Under rubrikerna "Planera & bygga", "Miljö" och "Grundvatten" hittar du mer information som på olika sätt rör förebyggande arbete och risker. Under "Grundvatten" finns även information om radon och uran i dricksvatten och under rubriken "Miljö" beskriver vi bland annat SGUs arbete med förorenade områden.
Planera & bygga
Miljö
Grundvatten
Under rubriken "Mer om geologi" kan du bland annat läsa mer om geokemi, dvs. läran om olika ämnens fördelning och halter i mineral, berg, jord, vatten och atmosfär samt deras kretslopp i naturen.