Geologisk information för att planera & bygga

Mycket av den geologiska information som SGU producerar fungerar som underlag för olika typer av planering och byggande – i såväl stort som smått.

SGU erbjuder grundläggande information om de geologiska förhållandena i Sverige. Här ges några exempel på hur våra olika informationsslag kan användas för planering och byggande. Ofta kan olika typer av information behöva kombineras för att ge en mer komplett bild. SGUs kundtjänst hjälper dig att ta fram just den information du behöver.

Att bygga på rätt plats och rätt sätt

För att kunna planera ett bygge måste man känna till markförhållandena. Vad innebär jordarternas och bergarternas egenskaper för byggandet? Bygger vi på rätt ställe? Vilka risker och negativa konsekvenser medför byggandet och vägs de upp av eventuella fördelar?

SGUs jordartsgeologiska information används för att få en uppfattning om jordarternas användbarhet, deras sättningsbenägenhet och skredkänslighet.

SGUs berggrundsgeologiska information visar bland annat bergarternas utbredning, sammansättning och tektonik – dvs. om det till exempel finns stora sprickzoner som kan påverka anläggandet av en tunnel eller liknande.

Bergkvalitetsinformationen ger mer detaljerad information om bergets olika egenskaper och bästa användningsområde, till exempel som ballast för vägar, järnvägar och betong.

SGUs hydrogeologiska information visar bland annat var det finns stora grundvattenmagasin och hur vattnet rör sig i dessa, men också hur grundvattennivåerna och den kemiska sammansättningen varierar under året.

Risker vid planering och byggande

Vid planering och byggande måste man ta hänsyn till de naturliga risker som kan finnas på den aktuella platsen. Förutom risken för sättningar och i värsta fall skred och ras, bör man också veta om marken innehåller skadliga ämnen som till exempel höga halter av vissa metaller eller markradon.

SGUs jordartsgeologiska databaser kan användas tillsammans med information om terräng och vattenflöden för att bedöma ras- och skredrisk.

Informationen är också viktig när man vill bedöma hur stor risken är för att skadliga ämnen ska spridas till omgivande mark och grundvatten från en byggarbetsplats, en planerad deponi eller en olycksplats – till exempel en tankbil med farligt gods som har vält.

SGUs geokemiska information, dvs. information om markens innehåll av olika ämnen, kan användas för att identifiera områden med till exempel förhöjda metallhalter (naturliga eller antropogena) och områden med lågt pH.

Geokemisk information kan också användas tillsammans med jordartsinformation och geofysisk information för att identifiera sulfidhaltiga finsediment (svartmocka). När dessa sediment exponeras för luftens syre bildas s.k. sura sulfatjordar, något som i sin tur kan leda till att metaller som är bundna i marken frigörs.

SGUs flygburna gammastrålningsmätningar visar fördelningen av de naturligt radioaktiva isotoperna uran, torium och kalium i den översta delen av marken. Tillsammans med markmätningar och övrig geologisk information kan områden med förhöjd radonrisk identifieras.

Läs även mer under avdelningen Risker.

Ballastmaterial

För att bygga behövs ballastmaterial – både som utfyllnadsmaterial och till betong. Naturgrus har tidigare varit den huvudsakliga råvaran för ballastmaterial, men idag försöker samhället styra om användningen till andra material och då framför allt krossat berg. Detta för att värna om grundvattentillgångarna, som till stor del finns i just grusåsarna.

För att vi ska nå en god hushållning med våra naturresurser, begränsa skadorna av täktverksamhet och ge goda förutsättningar för en långsiktig materialförsörjning, upprättar länsstyrelser och kommuner materialförsörjningsplaner. Ett viktigt underlag till dessa planer är information om materialtillgångar och produktion.

SGUs bergkvalitetsinformation kan användas för utvärdera det bästa användningsområdet för olika bergarter. Bergkvalitetskartan ger också punktvisa uppgifter om berggrundens naturliga gammastrålning i form av radiumhalt (radiumindex) och aktivitetsindex. 

I vår databas Grus och krossberg finns uppgifter om grus- och krossbergförekomster. Den årliga produktionen av ballastmaterial i Sverige redovisas i publikationen ”Grus, sand och krossberg”.

Att bygga i havet

Både för att förstå hur vi påverkar havet och för att kunna utföra olika typer av anläggningsarbeten måste vi ha kunskap om den marina geologin och havsbottnarnas geokemi och innehåll av miljögifter. Det är bland annat viktigt att veta vad bottnen består av, vilka ämnen som har lagrats i sedimenten och i vilka områden sedimentation och erosion sker, dvs. var sedimenten byggs på och varifrån material förs bort.

För att möta samhällets behov av maringeologisk information ansvarar SGU för att utforska och kartlägga bottenförhållandena inom svenskt territorialhav och ekonomisk zon (EEZ). Den information som vi tar fram används för nyttjande och skydd av havet, till exempel vid planering av marina anläggningsarbeten, i kommuners och länsstyrelsers fysiska planering samt för att ta fram bedömningsgrunder för havsmiljöns kvalitet och status.