Miljöövervakning av grundvatten
SGU har bedrivit övervakning av grundvattnets kemiska sammansättning sedan 1968 genom det så kallade Grundvattennätet. Syftet har varit att få kunskap om grundvattnets variationer i förhållande till geologi, topografi och klimat. Sedan 1978 har SGU även haft i uppdrag från Naturvårdsverket att genomföra nationell övervakning avseende grundvatten. Detta görs idag inom programmet Referensstationer grundvatten.
Mätningarna inom programmen har hela tiden varit fokuserade på att genom långa tidsserier ge möjlighet att följa effekterna av försurning, övergödning och nedfall av luftburna metaller på grundvattnet. Mätningarna har också gett referensunderlag för att följa upp effekterna av åtgärder för att minska luftburen miljöpåverkan eftersom mätstationerna är belägna i områden som är fria från påverkan av lokala föroreningskällor och kan betraktas som referensstationer.
Förutom SGUs övervakning av grundvatten utför dessutom vissa länsstyrelser regional miljöövervakning av grundvatten. Det handlar inte alltid om insamling av grundvattenkemisk information för att skapa tidsserier utan kan även röra sig om enstaka undersökningar i t.ex. enskilda brunnar.
SGUs miljöövervakningsprogram:
Referensstationer grundvatten
Arbetet med ramdirektivet för vatten och miljömålen ställer nya krav på övervakningen. Vattenförvaltningen enligt ramdirektivet för vatten kräver säkrare bakgrundsvärden i olika grundvattenmiljöer och av ett större antal ämnen än vad som tidigare har analyserats.
Inom miljömålsarbetet behövs en tätare och bättre rumslig fördelning av data avseende olika kemiska ämnen som underlag för indikatorer, t.ex. för försurning, för uppföljning av miljömålen.
Med start år 2007 tas ett reviderat mätprogram, anpassat till ramdirektivet för vatten och miljömålsarbetet i bruk. De data som produceras inom programmet utgör underlag för referensvärden och bakgrundhalter i av människan opåverkade miljöer. Programmet beskriver även påverkan på grundvattnet av metaller, näringsämnen samt försurning, dvs. effekter av långtransporterade luftföroreningar.
Referensstationer grundvatten sorterar under miljöövervakningens programområde Sötvatten.
Provtagningsnätet
I provtagningsnätet ingår 80 stationer som provtas flera gånger per år (s.k. trendstationer) och ett stort antal stationer som provtas en gång vart sjätte år (s.k. omdrevsstationer) enligt ett rullande schema. Totalt under en sexårsperiod provtas 528 stationer. Merparten av stationerna utgörs av källor, medan några stationer utgörs av grundvattenobservationsrör eller kommunala vattentäkter.
Hälften av trendstationerna övervakar ytligt grundvatten i små grundvattenförande jordlager, oftast morän, och vid hälften av stationerna övervakas större grundvattenförekomster, främst i sand- och grusavlagringar som åsar och deltan.
Grundvatten från alla stationer analyseras enligt ett basprogram. Variablerna som ingår är:
Baspaket: temp, pH, PO4-P, Tot-P, konduktivitet (EC), NH4-N, NO3-N, NO2-N, Tot-N, TOC, F, Cl, Alk/Ac, SO4, Ca, Mg, K, Na, Fe, Mn, Si och Al
Metaller: Cu, Zn, Pb, Cd, Cr, Ni, Co, As, V och Hg
Organiska föreningar: trikloretylen, tetrakloretylen och möjligen någon eller några till vid identifierat behov.
Alla variabler på prover från trendstationerna kommer inte att kunna analyseras vid varje provtagningstillfälle. Däremot kommer detta att kunna göras på prover från omdrevsstationerna.
Kontaktperson:
Lotta Lewin Pihlblad
SGUs grundvattennät
Det ursprungliga syftet med SGUs grundvattennät var att studera tidsmässiga variationer i grundvattnets mängd och beskaffenhet, i förhållande till geologi, topografi och klimat, för referensändamål, prognoser, miljökontroll och resursberäkningar. Grundvattennätet startade i slutet av 1960-talet.
I grundvattennätet ingår ca 400 stationer för nivåmätningar två gånger i månaden, det kemiska programmet omfattar för närvarande 30 stationer. Provtagningsfrekvensen är två gånger per år. Delprogrammet finansieras av SGU.
Du hittar positionerna för nivåstationerna här.
Grundvattennätets kemiska program kompletterar delprogrammet Referensstationer Grundvatten. De ska tillsammans ge en representativ bild av grundvattnets kemi i Sverige. Stationerna ska endast vara påverkade av luftburna föroreningar.
Basprogram: temp, pH, EC, NH 4, NO 2-NO 3, Tot-N, Tot-P, fosfat-P, TOC, kisel, järn, mangan, kalcium, magnesium, natrium, Alk/Ac, sulfat, klorid, fluorid.
Metaller: aluminium, koppar, zink, kadmium, bly, krom, nickel, kobolt, arsenik, vanadin.
Kontaktpersoner:
Bo Thunholm (grundvattennivåer)
Lotta Lewin-Pihlblad (grundvattenkemi)
Integrerad miljöövervakning
Integrerad övervakning utförs på uppdrag av Naturvårdsverket. Delprogrammet ska följa miljötillståndets utveckling vid fyra skogklädda avrinningsområden spridda över Sverige. De ingår i det europeiska nätet av stationer för integrerad övervakning som följer upp FNs konvention om utsläpp till luft. Vid tre av dessa områden genomför SGU grundvattenkemiska mätningar. Sammanlagt provtas 18 stationer fyra gånger per år.
Delprogrammet finansieras av Naturvårdsverket och sorterar under miljöövervakningens programområde Skog.
Basprogram: temp, pH, EC, NH 4, NO 2–NO 3, Tot-N, Tot-P, fosfat-P, DOC, kisel, järn, mangan, aluminium, kalcium, magnesium, natrium, kalium, Alk/Ac, sulfat, klorid.
Kampanj (vart fjärde år): även koppar, bly, zink, kadmium, kvicksilver.
Kontaktpersoner:
Mats Aastrup
Lotta Lewin-Pihlblad
Bo Thunholm
För att öka tillgänglighet och leverans av miljöövervakningsdata har Naturvårdsverket utsett ett antal s.k. datavärdar. Data samlas in inom ramen för programmen referensstationer grundvatten, SGUs grundvattennät och integrerad miljöövervakning. Grunddata från miljöövervakningen av grundvatten kan hämtas för respektive län. Grafisk presentation av tidsserier och statistisk information kan tas fram.
Kartvisaren Miljöövervakning av grundvattenkemi
Här kan du hämta grunddata från miljöövervakningen av grundvatten i olika län. Du kan också ta fram en grafisk presentation av tidsserier och statistisk information.
Starta "Miljöövervakning av grundvattenkemi" (nytt fönster)
Mer att läsa:
Förslag till förbättring av av kunskapsförsörjningen avseende grundvattenkvalitet (pdf 2452 kB)

Dela med andra: