Geologisk information för miljöarbetet
Inom miljöarbetet behövs bland annat information om de geologiska förutsättningarna, såsom markens innehåll av metaller, jordarternas genomsläpplighet och hur grundvattnet rör sig i marken.
SGU erbjuder grundläggande information om de geologiska förhållandena i Sverige. Här ges några exempel på hur våra olika informationsslag kan användas som underlag i arbetet med olika miljöfrågor. Ofta kan olika typer av information behöva kombineras för att ge en mer komplett bild. SGUs kundtjänst hjälper dig att ta fram just den information du behöver.
Grundvatten
SGUs information om grundvatten används som underlag för både enskild vattenförsörjning och för samhällets planering av dricksvattenförsörjning, avfallsdeponering, byggen av vägar, industrier och vattenförvaltning m.m. SGU svarar också för den nationella miljöövervakningen av grundvattnet.
Läs mer under rubriken Grundvatten.
Föroreningar i mark och vatten
Markens kemiska och fysikaliska egenskaper har en avgörande betydelse för spridningen av föroreningar i mark och grundvatten. Kunskap om berggrundens sprickighet, jordarternas genomsläpplighet och grundvattnets rörelser är en förutsättning för till exempel en säker deponering av miljöfarligt avfall, vid miljökonsekvensbedömningar av anläggningsarbeten och för skydd av grundvattnet.
Bakgrundshalter och biotillgängliga ämnen
I arbetet för en giftfri miljö är information om de geokemiska bakgrundsvärdena i mark och grundvatten väsentliga för att rätt bedöma påverkan och förändringar i miljön. De biogeokemiska databaserna visar också de biotillgängliga halterna av olika ämnen, dvs. vad som kan tas upp av människan.
Informationen kan bland annat användas för att lokalisera eller undersöka misstänkta punktkällor, indikationer på metalläckage från sura sulfatjordar, naturligt metalläckage från andra jordar och bergarter eller för att skapa en helhetsbild av metallbelastningen i olika områden.
Analyser av dricksvatten har visat att bland annat uran och arsenik förekommer med halter över gränsvärden och riktvärden i flera områden där ursprunget kan kopplas till berggrunden och jordarterna.
Havsmiljön
Miljögifter är också ett havsmiljöproblem. För att kunna sätta in åtgärder behövs kunskap om de marina botten- och sedimentationsförhållandena.
Den maringeologiska och maringeokemiska informationen kan till exempel användas inom marin miljöövervakning och miljövård. De sedimentprov som analyseras ger bland annat information om koncentrationsutbredning och koncentrationshistoria av miljöfarliga ämnen såsom till exempel kadmium, kvicksilver, PCB, TBT och flamskyddsmedel.
SGU svarar för den för den nationella miljöövervakningen av den marina miljön.
Naturlig radioaktivitet
Människan utsätts ständigt för joniserande strålning. Huvuddelen av strålningen kommer från naturliga radioaktiva ämnen i berggrunden och jordarterna. Den dominerande källan till exponering för joniserande strålning i Sverige är radon i bostäder. Det mesta av radonet i inomhusluften kommer från marken men radon kan också komma från byggmaterial eller dricksvatten. Under nästan 50 år (1929–1975) användes uranrik alunskiffer till att tillverka s.k. blå lättbetong vilket orsakade att ett stort antal hus, både småhus och flerfamiljshus, har radonhalter och gammastrålningsnivåer över riktvärden eller rekommendationer.
SGU mäter markens gammastrålning, joniserande strålning, genom flygmätningar (flygburen gammaspektrometri). Med hjälp av dessa mätningar kan vi ta fram halterna av de naturligt radioaktiva isotoperna av uran, torium och kalium i marken. Denna information används bland annat för att undersöka i vilka områden det kan finnas risk för problem med markradon. Resultaten av mätningarna finns lagrade i våra geofysiska databaser.
Även våra bergkvalitetskartor visar olika bergarters innehåll av radioaktiva ämnen. Med hjälp av den informationen kan man bland annat undvika att använda bergmaterial med för höga uranhalter i t.ex. betongballast.
Mer generell information om radon och radioaktivitet finns hos Strålsäkerhetsmyndigheten: