Förorenade områden med statligt ansvar

Ett av Sveriges nationella miljökvalitetsmål är Giftfri miljö. SGU har fått i uppgift av regeringen att bidra till att de två delmål inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som rör efterbehandling uppnås. Inom ramen för detta arbete ska SGU bl.a. undersöka, inventera och åtgärda områden som förorenats av statliga organisationer som inte längre finns kvar.

Bakgrund

Verksamhet som har orsakat föroreningar i miljön har bedrivits under mycket lång tid i Sverige. Det finns därför ett stort antal förorenade områden som riskerar att skada miljön och människors hälsa. Även staten har bedrivit förorenande verksamhet, både i myndighets- och bolagsform.

Riksdagen har dragit upp riktlinjerna för det framtida arbetet med efterbehandling av förorenade områden genom att anta miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Delmål 7 säger att "Åtgärder skall under åren 2005–2010 ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år 2050."

På uppdrag av regeringen gjorde SGU under 2001 en nationell kartläggning av områden som förorenats eller misstänktes vara förorenade av statlig verksamhet och där den verksamma statliga organisationen inte längre finns kvar. Kartläggningen omfattade områden där staten varit verksam och där ingen ny verksamhetsutövare övertagit ansvaret. Kartläggningen visade att det finns omkring ett hundratal områden som kan vara förorenade av en f.d. statlig organisation, och år 2006 fick SGU uppdraget att inventera och genomföra ansvarsutredningar och undersökningar av dessa områden.

Nytt för 2010 är att SGU nu även har möjlighet att genomföra saneringsåtgärder vid sådana områden. SGU kan i vissa fall även företräda en befintlig myndighet som har ansvar för en förorening men som inte har möjlighet att själv driva efterbehandlingsprojekt.

Ansvar för förorenade områden

Ansvaret för förorenade områden regleras i 10 kap. miljöbalken. För att ansvar för efterbehandling ska föreligga krävs enligt miljöbalken att en förorening är konstaterad och att den riskerar att medföra skada på människors hälsa eller på miljön.

Det är verksamhetsutövaren som i första hand är ansvarig för efterbehandlingen. Som verksamhetsutövare betraktas den som bedrivit miljöfarlig verksamhet i enlighet med definitionen i 9 kap. 1 § miljöbalken, eller vidtagit en åtgärd som orsakat skada eller olägenhet enligt 2 kap. 8 §. Den faktiska driften måste ha pågått efter den 30 juni 1969 och där verkningarna av den alltjämt förelåg när miljöbalken började gälla den 1januari 1999. Om verksamhetsutövaren inte kan utföra eller bekosta efterbehandlingen kan, under vissa förutsättningar, ett sekundärt ansvar falla på en fastighetsägare som förvärvat en fastighet efter att miljöbalken började gälla.

Den som är ansvarig ska i skälig omfattning utföra eller bekosta de åtgärder som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön. Om flera verksamhetsutövare finns delas ansvaret för efterbehandlingen.

Statens ansvar

I enlighet med miljöbalken har alltså staten såsom verksamhetsutövare ansvar för sin förorenande verksamhet vars faktiska drift pågått efter den 30 juni 1969. Även om en myndighet har avvecklats finns staten som juridisk person kvar och kan sökas när ansvar för ett förorenat område görs gällande av tillsynsmyndigheten.

Har verksamhet överlåtits till en annan utövare ska krav på efterbehandling i första hand riktas mot den senaste verksamhetsutövaren. Tillsynsmyndigheten kan dock rikta krav mot tidigare verksamhetsutövare. Detta gäller särskilt områden där verksamhetens art har ändrats genom åren.

Statens verksamhet kan ha bedrivits i bolagsform eller myndighetsform. Enligt regler som gäller för aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Staten såsom aktieägare har således inte något ansvar för föroreningar som ett statligt ägt aktiebolag orsakat. Ett statligt bolags verksamhet faller således utanför det här aktuella uppdraget.

I många fall har emellertid en myndighets verksamhet helt eller i stora delar överlåtits till ett eller flera bolag. Tillsynsmyndigheten kan i sådana fall vända sig både mot staten såsom tidigare verksamhetsutövare och det förvärvande bolaget såsom nuvarande verksamhetsutövare. Bolagiseringsavtalet ligger sedan till grund för statens möjlighet att regressvis kräva ersättning av förvärvande bolag för statens kostnader.

Nedlagda statliga organisationer

SGU har identifierat de nedlagda statliga organisationer vars verksamhet kan ha orsakat föroreningar. Dessa organisationer finns samlade i en checklista som kan laddas ner här på webbplatsen.

Vi har markerat de organisationer som vi bedömer är intressanta för vårt uppdrag med fet stil i checklistan och tar gärna emot information om objekt som kan hänföras till någon av dessa organisationer. Även en del statligt ägda bolag finns med i listan för att ge en bättre helhetsbild av de organisationsförändringar som skett. Dessa bolag omfattas dock inte av SGUs uppdrag eftersom staten som aktieägare inte kan ställas som ansvarig för bolagens verksamhet.

Listan är ett arbetsmaterial – våra kontaktpersoner (se längre ner på sidan) tar gärna emot synpunkter på materialet.

Vi redovisar även utförligare information om Förenade Fabriksverken (FFV) och svensk varvsindustri (se länkarna nedan). Informationen kan vara av intresse för exempelvis länsstyrelser i samband med deras identifierings- och inventeringsarbete.

Checklista statliga organisationer

Om Förenade Fabriksverken (FFV)

Om svensk varvsindustri

Rapport till regeringen

SGU har fått i uppdrag av regeringen att ge förslag till en plan för utformningen av det fortsatta arbetet med de områden där staten bedrivit verksamhet. I sin rapport till regeringen föreslår SGU att myndigheten bör få uppdraget att företräda staten i de fall där annan adressat saknas, och vidta de åtgärder som behövs med hänsyn till hur allvarliga föroreningarna är.

SGUs rapport till regeringen i april 2008:

Objekt som förorenats av en statlig organisation som inte längre finns kvar (nytt fönster)

Lägesrapportering

Lägesrapport för 2008 (nytt fönster)

Kontaktpersoner

Helena Dahlgren, enhetschef
Tel: 08-545 215 13

Ulf Winnberg, projektledare
Tel: 08-545 215 05

Elin Sandström, projektledare
Tel: 08-545 215 15

Lars-Gunnar Karlsson, projektledare
Tel: 08-545 215 31