Norrlands Mineraljakt

Som ett viktigt komplement till den yrkesmässiga prospekteringen arrangeras Norrlands Mineraljakt i de fem nordligaste länen – Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. Tävlingen anordnas i syfte att få fram nya mineraluppslag som kan undersökas och på sikt leda till nya gruvor och ny mineralförädling samt därigenom skapa nya jobb i Norrland. Norrlands Mineraljakt genomförs av SGU och länsstyrelserna i de nämnda länen.

Om du hittar något intressant är du välkommen att skicka in ditt prov till Norrlands Mineraljakt. På så sätt deltar du i tävlingen och kan vinna ett penningpris.

Bakgrund

Mineral har letats och brutits i Norrland under flera hundra års tid och alltjämt är förutsättningarna goda att finna brytvärda förekomster. Flera kända fyndigheter har hittats av eller med hjälp av lekmän. Nutidens landvinningar inom teknologi och vetenskap i mineralletning har dock ingalunda gjort allmänhetens insatser överflödiga. Även idag behövs mineraljägarna som ett oumbärligt komplement till den professionella verksamheten. Det är bakgrunden till att Norrlands Mineraljakt startade i Norrbottens län 1967.

Resultaten hittills

Intressanta och prisbelönta mineraljaktsfynd från tävlingarna 1967–2005 finns dokumenterade i SGUs referensdatabas GeoRegister. I menyn här till vänster kan du länka dig till sammanfattningar och resultatlistor från 1998 och framåt.

Hur gör man?

Här har vi samlat en del nyttig information om mineralletning, utrustning, malmletarjuridik m.m.

Mineraljägarens utrustning

• Geologisk eller topografisk karta i skala 1:50 000 och kompass
• Hammare och skyddsglasögon
• Lupp 8X eller förstoringsglas
• Elpropp (oglaserat porslin ger färgad repa av vissa mineral)
• Magnet
• Kniv (att testa mineralets hårdhet med)
• UV-lampa (att identifiera fluorescerande mineral med)
• Anteckningsbok och penna  

Malm- och industrimineral, nyttosten samt smyckesten

Berggrunden består av kemiska grundämnen som i olika kombinationer bildar föreningar som kallas mineral. Mineralen bildar bergarter. Bergarter kan alltså vara sammansatta av ett eller flera mineral. När mineral domineras av tungmetaller kallas de för malmmineral. Förekommer de i sådan koncentration att de är brytvärda kallas de malm. Malmmineral är t.ex. "gediget guld", kopparkis, magnetit, molybdenglans, zinkblände m.fl.

Mineral och bergarter som inte består av tungmetaller men ändå är viktiga för industriell verksamhet kallas för industrimineral respektive industribergarter. Exempel på industrimineral är baryt (tungspat), flusspat, fältspat, grafit och kvarts. Industribergarter är t.ex. kalksten och kvartsit.

När bergarter nyttjas utan kvalificerad förädling, t.ex. när granit eller gnejs nyttjas som block vid kantsättning av gator, kallas de nyttosten. Mineral (och bergarter) som nyttjas för smycketillverkning kallas för smyckesten.

För att identifiera mineral kan mineraljägaren använda kännetecken som t.ex. färg, hårdhet, streckfärg, glans, spaltning, form, fluorescens och magnetism.

Mineralletning

Sökandet efter värdefulla mineralförekomster bedrivs på många olika sätt. Man mönstrar berghällar, lösryckta stenar och block. Vid malmletning ska man  särskilt lägga märke till missfärgningar av bergarterna. Så kan t.ex. rostiga stenar tyda på intressanta halter av koppar, nickel, kobolt, zink, bly, silver, guld m.m. Ljusa eller vita vittringshinnor kan skvallra om bly och zink, gröna och blå om koppar, purpurröda om kobolt.

Utöver prover som samlas med hjälp av ovan nämnda kännetecken tar Mineraljakten gärna emot stenar som känns främmande och speciella på något sätt, exempelvis genom tyngd, färg eller struktur.

Närvaron av vissa växter kan peka på förekomsten av specifika metaller, som t.ex. fjällnejlikan (Viscaria alpina ) på kismineraliseringar med koppar och zink. Principiellt gäller att allt inlämnat material är att betrakta som nyfynd.

 

Blockletning ger stora chanser att hitta hittills oupptäckta, jordtäckta malm- och industrimineralförekomster. Som den övre figuren visar kan block i ytan ”skvallra” om en malmkropp längre ned under jordlagren.
Även hälletning kan ge resultat (den nedre figuren). Till exempel upptäcktes Kiruna­malmen på detta sätt. Chansen att hitta något intressant är dock mycket mindre än vid blockletning. Endast 3 % av Sveriges yta utgörs av berg i dagen.

Mor jord gömmer på en hel del

Vår jord är cirka 4,5 miljarder år gammal. Under denna långa tidsrymd har jordskorpan förändrats åtskilligt genom vittring, avlagring, vulkanism, bergskedjeveckningar och kontinentalförskjutningar. I samband med dessa omvälvningar har mineral på vissa platser koncentrerats i tillräckligt stora mängder för att kunna utnyttjas ekonomiskt. Det svenska urberget utgör en rest av en cirka 2 miljarder år gammal bergskejda som nu nötts ner av regn och floder, vindar och inlandsisar till en i vissa områden nästan plan yta.

Isen som var kilometertjock

Vårt land har varit utsatt för flera nedisningar. Den senaste påbörjades för cirka 70 000 år sedan och kom att täcka hela Skandinavien. Inlandsisarna rörde sig i huvudsak i sydöstlig riktning samtidigt som de smälte undan. Under denna rörelse skrapade och rev isen med sig block ur berggrunden. Detta blandade stenmaterial avlagrades på berggrunden och bildade det moräntäcke som nu i stor utsträckning täcker våra mineraltillgångar.

Man kan finna block med malmmineral på markytan, i vägskärningar och vid grävning. (Se ovanstående bild.) De flesta block som transporterats av isen är av lokalt ursprung och har sällan transporterats längre sträckor än 50 km. För att hitta malmblockets ursprung måste man alltså gå mot isens rörelseriktning.

Lite malmletarjuridik

I minerallagen (SFS 1991:45) regleras hur man får undersöka och bearbeta mineralfyndigheter. För att undersöka en fyndighet måste man först ansöka om undersökningstillstånd hos Bergsstaten. Visar det följande undersökningsarbetet att det är värt att starta brytning har man under vissa betingelser rätt till gruvdrift. Vissa industrimineral är inte inmutningsbara eftersom de alltid ägs av markägaren.

Juridiken kring gruvdrift är omfattande och behandlas i minerallagen (SFS 1991:45). Ansökan om undersökningstillstånd (i BD, AC, Y och Z-län) inlämnas till Bergsstaten, Varvsgatan 41, 972 32 LULEÅ, som också besvarar minerallagsfrågor, tel 0920-23 79 00. Motsvarande ansökning för resten av Sverige inlämnas till Bergsstaten, Slaggatan 13, 791 71 FALUN, tel 023-255 05.

Ansökningsavgiften för undersökningstillstånd (2006) är 500 kr/2 000 ha och undersökningsavgiften per hektar är 20 kr för de första tre åren, varav 4 kr avser det första året, 6 kr det andra året och 10 kr det tredje året (för diamant 1,50 kr/ha).

Gör så här med dina fynd

Anteckna noga var fyndet gjorts samt markera platsen på kartan. Numrera dina fynd löpande över året tillsammans med dina initialer, t.ex. NN03001, NN03002 osv. Prover till Norrlands Mineraljakt bör självklart komma från något av de fem nordligaste länen. Märk dina mineralprov, som bör vara knytnävsstora, med nummer samt lämna med namn, adress och fyndplats.

Kom till någon av årets mineraldagar och låt kunniga geologer granska dina prover eller skicka dina prover till Norrlands Mineraljakt, SGU, Skolgatan 4, 930 70 MALÅ.

Intressanta prover analyseras. Information om årets mineraldagar får du från SGUs mineralkontor, tel 0953-346 00 eller 018-17 90 00.

Fynd som på något sätt kan tänkas vara av intresse följs upp. Det sker i första hand genom att geologen får information om fynd och fyndplats från dig. Intressanta fynd bör skyddas av upphittaren genom ansökan om undersökningstillstånd. Därefter kan en undersökning av fyndplatsen komma ifråga. Information om inlämnade mineralprover behandlas konfidentiellt fram till den årliga prisutdelningen. Mineraljaktens resultat är offentligt efter prisutdelningen. Inblandade organisationer förbinder sig att icke utan upphittarens tillstånd utnyttja inkommen information från Mineraljakten före prisutdelningen.

Bli mineraljägare

Norrland behöver dina fynd. Genom din medverkan i Mineraljakten kan du komma att ge vår industri ett värdefullt tillskott av malm, industrimineral och nyttosten samt nya småföretag råvara för smyckestenstillverkning. Därmed bidrar du till att skapa nya arbetstillfällen och du kan själv tjäna en slant på kuppen.

Kom till någon av årets mineraldagar eller ta kontakt med SGU, tel 0953-346 00 eller 018-17 90 00 eller din kommuns kontaktperson.

Mer information

Handbok för mineraljägare  – I denna skrift ger vi tips om hur du kan hitta olika mineral. Vi beskriver också hur du identifierar det du har hittat samt ger en bakgrund till hur mineral och bergarter har bildats. Handboken är gratis.