Geologi för kommuner
Planering
För en långsiktig hushållning med kommunens naturresurser behövs bland annat information om de geologiska förhållandena. SGUs geologiska data kan kombineras med andra typer av geografisk information, till exempel fastighetsdata och andra topografiska underlag från Lantmäteriet, data från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, länsstyrelsen samt ArtDatabanken men också med data från kommunens egna undersökningar. Ytterligare ett exempel är häradskartans markanvändningsredovisning som tillsammans med jordartsinformation kan användas för skötselplaner.
Grundvatten
Grundvatten är en av kommunens viktigaste naturresurser. Många kommuners dricksvatten utgörs helt eller delvis av grundvatten. Exempel på några frågor som berör dricksvattenförsörjningen är:
- var det finns möjligheter till stora uttag av grundvatten
- var man på konstgjord väg kan infiltrera sjövatten i till exempel en grusås så att vattnet på naturlig väg blir rent
- var man kan ta vatten om den vanliga vattentäkten på något sätt skulle förstöras
- hur vattnet rör sig i marken
- hur grundvattennivåerna varierar under året.
Frågor som rör grundvattnet ingår även i arbetet med de nationella miljömålen ("Grundvatten av god kvalitet") och EUs ramdirektiv för vatten. Se även under rubriken "Miljö" nedan.
SGUs hydrogeologiska kartor och databaser innehåller bland annat information om större grundvattenmagasin, möjliga uttagsmängder, grundvattnets flödesriktning och grundvattendelare. De visar även var det finns risk för höga halter av salt eller fluorid. I Brunnsarkivet finns information om ca 310 000 brunnars tekniska utformning, djup, vattenkapacitet, grundvattennivå, geografiska läge, jorddjup med mera. Vi har även uppgifter om källor med mera.
Läs mer om:
Om SGUs hydrogeologiska databaser
Miljö
En viktig del av miljöarbetet runt om i landet utgörs av satsningen på de nationella miljömålen och EUs ramdirektiv för vatten. SGU ansvarar för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. En av våra viktigare uppgifter i detta arbete är att ta fram underlag för de olika aktörerna, däribland kommunerna. Vi ansvarar också för det delmål inom God bebyggd miljö som berör naturgrus och som syftar till att skydda de isälvsavlagringar där stora grundvattenförekomster finns.
Vårt arbete berör även andra miljökvalitetsmål, såsom Säker strålmiljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Giftfri miljö, där vi bland annat svarar för att undersöka områden som förorenats av en statlig organisation som inte längre finns kvar. SGU är dessutom nationell datavärd för miljöövervakningsdata över grundvatten och marina sediment.
Några exempel på användbart underlag i miljöarbetet är våra geokemiska data som ger information om både bakgrundshalterna och de totala halterna av olika tungmetaller, och den geofysiska informationen som visar strålning från berg och jord. Läs mer om Miljö
Brunnar
Information om berggrund, jordlager och grundvatten behövs för att kunna anlägga nya brunnar, dricksvattenbrunnar såväl som energibrunnar, men också för att bedöma hur brunnarna och anläggningsarbetet påverkar omgivningen. Särskilt viktigt är detta för brunnar som ska anläggas i närheten av till exempel skyddsområde för vattentäkt.
Läs mer om:
SGUs karttjänster med bland annat kartvisaren "Brunnar"
Avlopp
För att kunna bedöma konsekvenserna av och kunna ge tillstånd för enskilda avlopp behövs bland annat information om berg, jord och grundvatten. SGUs information om berggrund, jordarter, brunnar och jordlagerföljd utgör ett lämpligt underlag för tillståndsgivningen.
Läs mer om:
Grus och krossberg – ballast
Naturgrus har tidigare varit den huvudsakliga råvaran för ballastmaterial, men idag försöker
samhället styra om användningen till andra material och då framför allt krossat berg. Detta för att
värna om grundvattentillgångarna, som till stor del just finns i grusåsarna. En viktig del i detta
arbete är kommunernas materialförsörjningsplaner. Här utgör den geologiska informationen ett
viktigt underlag.
SGUs grusarkiv innehåller information om sand, grus, berg lämpligt för krossning och grov
morän, och våra bergkvalitetskartor visar det bästa användningsområdet för olika bergarter.
Strandskydd
Strandskyddet omfattar både land och vatten, inklusive undervattensmiljön. Skyddszonen utgår från strandkanten och sträcker sig vanligtvis 100 meter i båda riktningarna. För att kunna bedöma undervattensmiljön, behövs information om bottenförhållandena. Sådan information finns bland annat i SGUs maringeologiska databaser.
Om SGUs maringeologiska databaser
Deponier
Risken för att föroreningar kan spridas från deponier m.m. beror bland annat på den omgivande geologin. För att kunna bedöma riskerna kan ett lämpligt underlag vara information om jordarter (täthet, grusåsar, morän och lera), grundvatten (strömningsriktning och vattendelare), geokemi (naturliga bakgrundshalter och totalhalter).
Naturvård
Geologisk information är ofta en viktig del i arbetet med att bedöma ett områdes naturvärde, till exempel vid bedömningen av riksintressen för naturvård och basinventeringar av Natura 2000-områden. Dels kan geologin i sig visa spår av geologiska händelser som är viktiga för att förstå hur landskapet har växt fram, dels fungerar informationen som ett mer allmänt underlag i och med att bergarternas och jordarternas utbredning och sammansättning har betydelse för flora och fauna i ett visst område.
Jord- och skogbruk
Markens egenskaper är avgörande för jord- och skogsbruk. De påverkar bland annat markens näringsinnehåll, vattenhållande förmåga och känslighet för försurning men också hur stor risken är för läckage av näringsämnen och bekämpningsmedel till bland annat grundvattnet.
Läs mer om Jordbruk, skog och fiske
Malm och mineral
Inom den kommunala planering är det bra att veta var naturresurser i form av malmer och mineral finns. Inte minst för att undvika att förekomster som kan bli brytvärda i framtiden, blir "låsta" genom att bostadsområden m.m. byggs i det aktuella området.
Torv är bland annat intressant som energiråvara. SGUs jordartsgeologiska information visar utbredning av bland annat torv. Dessutom har SGU i sitt torvarkiv samlat olika myndigheters och institutioners rapporter, kartor, handlingar och publikationer från praktiskt taget hela 1900-talet.
Vi har även dokumenterat var nedlagda gruvor och gruvhål finns. Denna information kan bland annat användas för att lokalisera områden där marken kan undermineras och rasa in.
Läs mer om:
Förebyggande arbete
Geologisk information kan användas som underlag i det förebyggande arbetet inom kommunen, till exempel för att undersöka var markradonhalten är hög, var det naturligt finns höga halter av tungmetaller i marken eller vilka områden som är skredkänsliga.
Läs mer om:
Dela med andra: