Övervakning av grundvatten enligt ramdirektivet för vatten
Enligt EUs ramdirektiv för vatten ska övervakningen av grundvatten ge en sammanhängande och heltäckande översikt av vattnets status inom ett avrinningsdistrikt. Övervakning ska upprättas i skyddade områden.
Övervakningsprogram ska ge underlag för bedömning av:
- kvantitativ status (grundvattnets mängd)
- kemisk status (grundvattnets kvalitet)
- signifikanta ihållande trender avseende föroreningar som är ett resultat av mänskliga verksamheter.
Övervakningen av kemisk status delas upp i kontrollerande (extensiv) övervakning och operativ (intensiv) övervakning.
Vattenmyndigheterna ska se till att det upprättas övervakningsprogram. Dessa ska ha rapporterats till EU senast den 22 mars 2007. Rapportering ska därefter ske vart sjätte år.
Kontrollerande övervakning
Syftet med den kontrollerande övervakningen är att:
- komplettera och validera karakteriseringen av Sveriges grundvattenförekomster och riskbedömningen med avseende på god kemisk status
- bestämma status för alla grundvattenförekomster eller grupper av grundvattenförekomster
- bidra med data för bedömning av långtidstrender under naturliga förutsättningar och i föroreningskoncentrationer orsakade av mänsklig verksamhet
Kontrollerande övervakning ska bedrivas under varje sexårig planeringscykel i den omfattning som behövs för att komplettera och validera riskbedömningen för varje grundvattenförekomst eller grupper av förekomster. Programmen skall vara operativa från början av planeringscykeln och kan genomföras under hela planeringscykeln om det behövs. Programmen ska vara utformade så att man säkert identifierar alla risker för att inte direktivets mål kan nås. I de fall då tillförlitligheten i riskbedömningen är låg ska parametrar som är indikativa för aktuella mänskliga påverkanstryck vara med, speciellt om man har bedömt att verksamheterna bidrar till att risk finns att målen inte kan nås.
Direktivet anger att kontrollerande övervakning endast behövs för grundvattenförekomster som bedömts ligga i riskzonen för att inte nå målen eller för grundvattenförekomster som överskrider gränser mellan medlemsstater. Kontrollerande övervakning behövs dock även för förekomster eller grupper av förekomster där man bedömer att målen kommer att nås. Här behövs den kontrollerande övervakningen för att kunna avgöra om dessa förekomster har god status och att de inte har några signifikanta uthålliga uppåtgående trender.
Genom den kontrollerade övervakningen ska man kunna skilja på grundvattenförekomster där risk föreligger att god grundvattenstatus inte nås och sådana grundvattenförekomster som uppnår en god grundvattenstatus. Resultatet från den kontrollerande övervakningen skall ligga till grund för den operativa övervakningen.
SGU har på uppdrag av vattenmyndigheterna tagit fram förslag till kontrollerande övervakningsprogram. Drygt 600 stationer för övervakning av drygt 3000 grundvattenförekomster ingår i den kontrollerande övervakningen enligt SGUs förslag.
Operativ övervakning
Syftet med ett operativt övervakningsnät är att:
bestämma status på alla grundvattenförekomster eller grupper av förekomster som man bedömt vara i riskzonen för att inte nå målen samt
bestämma om det förekommer signifikanta och uthålliga uppåtgående trender i koncentrationen av någon förorening.
Operativ övervakning måste genomföras under perioderna mellan den kontrollerande övervakningen. Den operativa övervakningen följer utvecklingen av effekterna av åtgärder som satts in för att målen ska nås. Urvalet av stationer ska ge en representativ bild av kvaliteten på förekomsten eller, vid gruppering, av grundvattenförekomsterna.
Påbörjad operativ övervakning kan avslutas i de grundvattenförekomster som uppnår god kemisk grundvattenstatus.
Övervakning för att ta fram bakgrundvärden eller typologianpassade jämförvärden
Klassificeringen av grundvattenkemisk status enligt ramdirektivet tar bara hänsyn till koncentrationer av ämnen som har tillförts grundvatten som ett resultat av mänsklig verksamhet. Det är därför viktigt att känna till de naturliga halterna av de ämnen som även förekommer naturligt, t.ex. tungmetaller. Den övervakning som behövs för att ta fram bakgrundsvärden eller jämförvärden enligt bedömningsgrunder för grundvatten förutsätter därför en anpassning av stationer för provtagning i av människan opåverkade områden.
Bakgrunds- eller jämförvärdena kan antingen vara nationella, distriktsanpassade eller specifika för enskilda grundvattenförekomster. De kan också vara anpassade till en viss typologiindelning. Ett exempel är de värden för olika geografiska regioner och grundvattenmiljöer som är angivna i bedömningsgrunder för grundvatten.
Det nya nationella miljöövervakningsprogrammet Referensstationer grundvatten bidrar till den kontrollerande övervakningen och till att ge typologianpassade jämförvärden. Även de regionala miljöövervakningsprogrammen av grundvatten kan bidra till den övervakning som behövs enligt ramdirektivet för vatten.
Läs mer på vår webbplats:
Miljöövervakning av grundvatten
Bedömningsgrunder för grundvatten
Utredning på uppdrag av regeringen: Förslag till förbättring av kunskapsförsörjningen avseende grundvattenkvalitet (pdf 2452 kB)
Dela med andra: