Vattendirektivet – EUs gemensamma strategi för vatten

Redan år 1999 satte Sveriges regering och riksdag upp en vision om hur miljön ska vara till nästa generation och i vilken riktning vi ska arbeta för att nå dit. Det resulterade så småningom i 16 nationella miljökvalitetsmål.

Syftet med EUs ramdirektiv för vatten är att göra arbetet med att skydda Europas vatten mer entydigt och kraftfullt. Foto: Anders Damberg.

Som expertmyndighet för grundvatten ansvarar SGU för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Ramdirektivet för vatten är det starkaste verktyget för att nå de nationella vattenrelaterade miljökvalitetsmålen.

Läs mer om SGUs miljömålsarbete.

Ramdirektivet för vatten

Sedan i december år 2000 finns en gemensam europeisk strategi för att bevara eller förbättra kvaliteten på såväl ytvatten och grundvatten som kustvatten i Europa. Då antogs ett av de mest omfattande EG-direktiven som hittills utfärdats, ett samlat direktiv för vatten.

Målet med ramdirektivet för vatten är att alla vattenförekomster ska ha god status till år 2015. Det innebär att inget vatten får försämras med avseende på kvalitet, kvantitet eller ekologi. Åtgärder ska sättas in för de vattenförekomster som riskerar att inte nå god vattenkvalitet på grund av mänsklig påverkan.

I juni år 2004 kom förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660). Den tar upp hur arbetet med vattenförvaltning ska organiseras i Sverige, med indelningen av landet i vattendistrikt med vattenmyndigheter. Förordningen talar om vad vattenmyndigheterna ska göra och att SGU och Naturvårdsverket får föreskriva hur vattenmyndigheterna ska genomföra olika delar av vattenförvaltningen.

Dotterdirektivet för grundvatten

Den 16 januari 2007 kompletterades ramdirektivet för vatten med ett så kallat dotterdirektiv om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (direktiv 2006/118/EG). Där finns de kriterier för bedömning av grundvattnets status som gäller inom EU. SGU deltog i EU-kommissionens expertgupp i förhandlingarna om det nya grundvattendirektivet och i en arbetsgrupp för EU-gemensam tolkning av direktivets innehåll.

SGUs föreskrifter för grundvatten

År 2006 kom SGU ut med föreskrifter (SGU-FS 2006:1) om kartläggning och analys av grundvatten och om övervakning av grundvattnet (SGU-FS 2006:2). De klargör hur en grundvattenförekomst ska beskrivas, hur övervakningsprogram för grundvatten ska upprättas, vad som ska mätas och hur ofta mätningarna ska göras samt vilka metoder som ska användas för övervakningen.

Den 21 december 2008 utökades SGUs författningssamling med tre nya föreskrifter om grundvatten. De berör hur och när åtgärdsprogram för grundvatten ska redovisas (SGU-FS 2008:1) och reglerar hur man ska statusbedöma samt fastsälla miljökvalitetsnormer i grundvatten (SGU-FS 2008:2) samt hur och när förvaltningsplaner för grundvatten ska redovisas (SGU-FS 2008:3). Regeringen har också genomfört andra förändringar i förordningar som rör grundvatten. Dessa förändringar, tillsammans med SGUs föreskrifter innebär att grundvattendirektivet, nu är genomfört i svensk rätt.

SGU ger vattenmyndigheterna information om grundvatten

Vattenmyndigheternas arbete inriktas på att ta fram bättre underlag för de vattenförekomster där underlaget är bristfälligt eller där det finns risk att inte god status nås. SGU bistår vattenmyndigheterna i detta arbete, bland annat genom att bistå med information och underlag. En fortsatt utveckling av databasen för grundvattenförekomster och vattentäkter (DGV) och datafångst till denna är en viktig länk i stödet till vattenmyndigheterna.

Läs mer om Vattentäktsarkivet (DGV).