Grundvattnets kemi i Sverige
Kartorna nedan bygger på interpolering av punktinformation vilket medför att haltintervallerna
inte behöver vara korrekta i varje punkt.
Referens: Aastrup, M., Thunholm, B., Johnson, J., Bertills, U. och Berntell, A.,
1995: Grundvattnets kemi i Sverige. Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning.
Naturvårdverket Rapport 4415.
Alkalinitet (mg/l)
Alkaliniteten (HCO 3) i grundvattnet är ett mått på dess förmåga att motstå förändringar i pH-värdet.
|
|
|
|
HCO 3 (mg/l) |
% av jordbrunnar
|
% av bergbrunnar
|
| <60 | 71 | 13 |
| <30 | 47 | 5 |
| <10 | 11 | 1 |
| medianvärde | 32 mg/l | 152 mg/l |
Alkalinitet/hårdhet
Påverkan av stark syra från nederbörden kan grovt uppskattas genom storleken av kvoten alkalinitet/hårdhet i grundvatten. Ju mindre värde på kvoten desto större är påverkan. Alkalinitet och hårdhet är angivna i mekv/l.
|
|
|
| HCO 3/hårdhet |
% av jordbrunnar
(totalt 8 595) |
% av bergbrunnar
(totalt 12 747) |
| <0,5 | 42,0 | 9 |
| <0,25 | 14,7 | 3 |
| medianvärde | 0,6 | 1 |
Fluorid (mg/l)
Fluoridhalten i grundvatten är framför allt bergartsberoende.
|
|
|
| F mg/l |
% av jordbrunnar
(totalt 1 322) |
% av bergbrunnar
(totalt 9 255) |
| <0,8 | 92 | 46 |
| 0,8–1,6 | 6 | 29 |
| 1,6 | 2 | 25 |
| 6,0 | 0,1 | 0,6 |
| medianvärde | 0,2 mg/l | 0,8 mg/l |
Klorid (mg/l)
I kustområdena och i områden som tidigare har varit täckta av hav finns risk för salt grundvatten i brunnarna.
|
|
|
| Cl (mg/l) |
% av jordbrunnar
(totalt 7 645) |
% av bergbrunnar
(totalt 12 455) |
| >100 | 1 | 9 |
| >300 | 0,3 | 3 |
| medianvärde | 10 mg/l | 15 mg/l |
Konduktivitet (mS/m)
En sammanvägning av de olika geologiska förutsättningarna för vittring återspeglas i grundvattnets innehåll av lösa kemiska substanser, som ges av vattnets ledningsförmåga (konduktivitet).
|
|
|
|
Konduktivitet
mS/m |
% av jordbrunnar
(totalt 8 730) |
% av bergbrunnar
(totalt 10 147) |
| <5 | 7 | 0,4 |
| <40 | 88 | 61 |
| >100 | 0,7 | 6 |
| medianvärde | 16 mS/m | 33,6 mS/m |
Nitrat (mg/l)
Användningen av gödsel på grova jordar ger ofta höga nitrathalter i underliggande grundvatten, men höga nitrathalter kan också bero på läckande avlopp.
|
|
|
| NO 3 (mg/l) |
% av jordbrunnar
(totalt 1 709) |
% av bergbrunnar
(totalt 10 062) |
| >22,1 (=5.0 mg/l NO 3-N) | 13 | 3 |
| >44,3 (=10.0 mg/l NO 3-N) | 5 | 1 |
| medianvärde | 3 mg/l | 1 mg/l |
pH
Grundvattnets surhet, pH, kan vara ett resultat av den sura nederbörden, men kan också ha naturliga orsaker.
|
|
|
| pH-värde |
% av jordbrunnar
(totalt 10 571) |
% av bergbrunnar
(totalt 14 008) |
| <7,0 | 80 | 22 |
| <6,5 | 57 | 10 |
| <6,0 | 4 | 1 |
| <5,5 | 4 | 1 |
| medianvärde | 6,4 | 7,5 |
Sulfat (mg/l)
Den sura nederbörden är en källa till sulfat (SO 4) i grundvatten, men riktigt höga koncentrationer finns i anslutning till områden med sedimentära bergarter, sulfidmineraliseringar eller i områden med gyttjeleror.
|
|
|
| SO 4 (mg/l) |
% av jordbrunnar
(totalt 7 264) |
% av bergbrunnar
(totalt 7 396) |
| <100 | 0,5 | 2 |
| >200 | 0,1 | 0,6 |
| medianvärde | 16 mg/l | 18 mg/l |
Totalhårdhet
I områden med lättvittrade jordar och bergarter får vattnet en hög totalhårdhet, summan kalcium och magnesium uttryckt som mg Ca per liter.
|
|
||
| Hårdhetsklass | mg Ca/l |
% av jordbrunnar
(totalt 8 663) |
% av bergbrunnar
(totalt 12 796) |
| mycket mjukt | 0-15 | 31 | 9 |
| mjukt | 15-35 | 41 | 29 |
| medelhårt | 35-70 | 19 | 40 |
| hårt | 70-150 | 8 | 19 |
| mycket hårt | >150 | 1 | 3 |
| medianvärde | 22 mg/l | 42 mg/l |
Dela med andra: