Till innehållet

Sveriges geologiska undersökning

Innehåll:

Vanliga frågor om brunnar

Hur mycket vatten kan jag få i min brunn och hur mycket behöver jag?

Frågan är mycket svår att exakt besvara. Vattenmängden i urberg beror i första hand på tillgång till vattenförande sprickor. SGU bygger sina svar främst på uppgifter i Brunnsarkivet om närliggande brunnar. Det faktum att en granne har gott om vatten är dock långt ifrån en garanti att man själv får mycket vatten.

Det viktiga är att man får så mycket vatten att det räcker till hushållet och att vattnet är av godtagbar kvalitet. För ett normalt hushåll är 60–100 l/h oftast fullt tillräckligt, vilket kan jämföras med att mediankapaciteten för brunnar som finns registrerade i Brunnsarkivet är 600 l/h. Det innebär att det i de flesta fall är fullt möjligt att få tillräcklig mängd vatten till en enfamiljsfastighet. Man bör dock alltid fråga om brunnsborraren lämnar kostnadsgaranti på vattentillgång. Man kan också kostnadsfritt ta reda på brunnars vattenkapacitet på SGUs webbplats.

För att öka chansen att träffa på vattenförande sprickor vid borrningen kan olika geofysiska mätmetoder som t.ex. VLF och seismik användas.

Hur långt är det till berg?

Detta är den vanligaste frågan idag från den som vill kostnadsberäkna en anläggning för vatten eller energiuttag. För att besvara frågan behöver man brunnsarkivsdata, topografiskt underlag och jordartskartor. Generellt kan man säga att i höglänt terräng och i moränområden är jorddjupen oftast måttliga, <10 m. Större jorddjup förekommer främst i dalgångar och låglänta områden.

Läs mer om jorddjup i brunnar i avdelningen Karttjänster på SGUs webbplats.

Har SGU en kopia på mitt brunnsprotokoll?

I många fall har SGU en kopia. Om brunnen är borrad efter 1976 (vattenbrunn) eller efter 1985 (energibrunn) är sannolikheten stor att SGU har uppgifter om brunnen. Då kom lagen om uppgiftsskyldighet för brunnsborrning för vattenbrunnar (1976) resp. energibrunnar (1985). Det kan tilläggas att det är brunnsborraren och inte fastighetsägaren som har skyldighet att lämna brunnsuppgift till SGU.

Hur långt från en avloppsanläggning bör brunnen ligga?

Man bör alltid eftersträva att anlägga brunnen i högre terrängläge än avloppsanläggningen. Man bör också tänka på att grannars avlopp kan påverka brunnen. Avloppet bör ligga minst 30 m från brunnen. Grävda brunnar löper ofta större risk att påverkas än bergborrade brunnar.

Vattnet i brunnen räcker inte – vad kan jag göra?

Det man först bör utreda är om vattenförbrukningen har ökat eller om det är vattenmängden i brunnen som minskat. Om inte förbrukningen ökat kan det vara idé att kontrollera om vattenbristen har tekniska orsaker:

Läckage på t.ex. vattenledningar eller kopplingar hydrofor/press eller varmvattenberedare.

En sliten eller gammal pump. Om man har sand eller andra partiklar i vattnet kan pumpen slitas fortare.

För liten hydrofor. Den största belastningen på brunnen är oftast under två timmar på morgonen och två timmar på kvällen. Har man en grund brunn med liten vattenkapacitet men god vattenkvalitet kan det vara ide att försöka lagra vatten.

Kan dessa orsaker till vattenbristen uteslutas kan någon av följande åtgärder vidtas:

  • Högtryckspolning (eller tryckning). Den absolut vanligaste metoden är att trycka brunnen. Med en högtryckspump öppnar man de sprickor som kan vara igentäppta av t.ex. kemiska utfällningar eller sprickfyllnader. Vid dagens borrteknik med höga lufttryck är det vanligt att borrhål "degar" om man endast får mindre vattenmängder vid borrning. Med detta menas att borrkax blandas med inkommande vatten och lägger sig som cement efter borrväggarna och då verkar brunnen torr vid borrningen. Genom att trycka eller spola ur brunnen försvinner oftast detta problem.

  • Om en äldre brunn ska tryckas bör brunnen spolas ren eftersom slam ofta lagrats på botten av brunnen. Detta slam kan tryckas ut i sprickorna och missfärga vattnet eller täppa igen sprickorna.

  • Sprängning av brunnen. Denna metod var vanligare tidigare. Den har numera oftast ersatts med tryckning av brunn. Tekniken är att man spränger med dynamit i botten av brunnen. Genom den tryckvåg som bildas rensas och öppnas eventuella sprickor. Riskerna med denna metod är dels att borrhål kan rasa, dels att vattnet tar smak av dynamiten.

  • Fördjupning av brunnen eller borrning av ny brunn kan ibland vara det bästa alternativet.

Jag ska borra ny brunn – kan det påverka mina grannars brunnar?

Ja, det finns en viss risk, även om den är relativt liten. Det är viktigt att brunnen blir rätt utförd så att den inte på lång sikt kan orsaka problem. Om brunnsborraren följer kraven i "Normbrunn -97 – kriterier för utförande av energibrunn i berg" minskar också riskerna betydligt. Nedan presenteras några oönskade effekter som kan uppstå.

  • I områden där saltvattenrisk förekommer, t.ex. i kustnära områden, kan en djup brunn eller stort vattenuttag innebära att risken för saltvattenpåverkan ökar.
  • Grumligt vatten i brunnen vid borrning. På grund av de stora luftmängder och det tryck som fordras vid dagens sänkhammarutrustningar kan borrningen i enstaka fall medföra att borrkax eller annan sprickfyllnad kommer in i grannens brunn. I de flesta fall räcker det med att du pumpar rent brunnen för att denna olägenhet skall upphöra. Det kan också vara lämpligt att grannen har sin pump avstängd under tiden som borrning pågår. På detta sätt slipper han pumpa in grumligt vatten från din borrning.
  • Vattentillgången kan i vissa fall minska i brunnar i närheten av en ny brunn om vattentillgången är liten. Det är i de flesta fall mycket svårt att klarlägga om den nya brunnen orsakat problemen då det oftast inte gjorts någon provpumpning innan den nya brunnen anlades.

Det kan vara lämpligt att låta göra en analys av vattnet i grannens brunn innan borrningen genomförs. Skulle olägenhet med vatten senare uppstå kan denna vattenanalys vara bra att ha för att kunna reda ut orsaker och ansvar.

Vad innebär vattengaranti?

Det förekommer att borrare lämnar garanti på både vattenmängd och vattenkvalitet. Det är SGUs uppfattning att brunnsborrare varken kan garantera att få fram en vattenmängd om 100 l/h mot ett bestämt djup eller kan garantera en viss råvattenkvalitet eftersom det är rådande hydrogeologiska förhållanden som är bestämmande för både kvantitet och kvalitet.

Brunnsborrare ska dock kunna garantera att lämpliga åtgärder kommer att utföras för att uppnå önskvärd kvalitet och kvantitet på råvatten från brunn. SGU anser därför att det är lämpligare att beställaren begär en kostnadsgaranti som gäller vattnets kvalitet och kvantitet. En sådan garanti är också betydligt enklare att tolka – om inte brunnsborraren uppnår utlovat resultat avgår del av eller hela kostnaden för borrningen.

Vilken brunnsborrare rekommenderar SGU?

SGU kan inte rekommendera någon viss brunnsborrare, men vi kan svara på om ett företag lämnat brunnsuppgifter. Vi kan också ge några allmänna råd:

  • Börja alltid med att fråga grannar och vänner om de kan rekommendera någon brunnsborrare. Du kan också be brunnsborraren att visa referenser.
  • Det finns två branschorganisationer, Avanti och Geotec, som du kan ta kontakt med. 


Sveriges geologiska undersökning, Box 670, 751 28 Uppsala, tel: 018-17 90 00, fax: 018-17 92 10, e-post: sgu@sgu.se