Klimat

I ett geologiskt perspektiv är förändringar av jordens klimat inget nytt. Det som är nytt är den påverkan som de flesta forskare är överens om att människan har orsakat.

Dessutom får även mindre förändringar omfattande följdverkningar på vårt nutida samhälle. Till exempel ger mindre förflyttningar av klimatzoner och havsnivåhöjningar mycket stora ekonomiska konsekvenser.

Tidiga spår av klimatförändringar

Genom studier av exempelvis den kemiska sammansättningen hos djuphavens sediment eller iskärnor från de nutida inlandsisarna är det möjligt att skapa en bild av hur jordens klimat och atmosfärens koldioxidhalt varierat över mycket långa tidsperioder.

Det går även att i någon mån förstå orsakerna till dessa variationer, som till exempel förändringar i solinstrålning och förändringar i jordens omloppsbana kring solen, globala förändringar i oceanernas flödesmönster orsakade av kontinentala förflyttningar, vulkanism och bergskedjeveckning.

Nedisningar och värmeperioder har växlat

Nedisningar och värmeperioder har växlat med varandra i jordens geologiska historia och kan spåras i en mångfald av geologiska avlagringar från alla kontinenter. I våra bergarter och sedimentära avlagringar finns ett klimatarkiv med möjligheter att förstå inte bara orsakerna till utan även effekterna av tidigare klimatvariationer.

Den första kända nedisningen ägde rum så tidigt som för 2,3 miljarder år sedan. Större eller mindre nedisningar har sedan med mellanliggande kortare eller längre klimatperioder växlat med varandra.

Snabba klimatförändringar under de senaste 2,5 miljoner åren

De senaste 2,5 miljoner åren har kännetecknats av ett klimat som växlat mellan kalla istider och varmare mellanistider. Klimatförändringarna har ibland varit så snabba att de säkert varit märkbara under en människas livstid.

De kalla perioderna varade under upp till 100 000 år medan de varmare mellanistiderna varit relativt korta, ca 10 000–15 000 år.

Den mellanistid som vi idag lever i började för ca 11 000 år sedan. Även om människans påverkan kan leda till ett varmare klimat är det därför troligt att klimatet på sikt kommer att slå om till ett kallare istidsklimat.

Mänsklig påverkan

Att helt säkert klarlägga sambanden mellan klimatförändringarnas orsak och verkan är en omöjlig uppgift, men steg för steg tar oss ökande insikt om kemiska, fysikaliska, meterologiska och geovetenskapliga fakta närmare sanningen.

Under senare decennier har forskningen, under ledning av FNs klimatpanel (IPCC), kunnat visa att det mesta av den observerade globala temperaturökningen sedan mitten av 1900-talet med stor sannolikhet beror på mänsklig påverkan.

Även för svensk del kommer relativt små förändringar i temperatur och nederbördsmönster att få stor inverkan på planering och infrastruktur. Inte minst kommer internationella klimatåtaganden att förändra strukturen på landets energiförsörjning.

Vid SGU har under åren omfattande undersökningar av vegetationsutveckling och havsnivåförändringar genomförts, huvudsakligen genom studier av pollen och diatoméer i torvmarker och i sjösediment. Resultaten finns publicerade i SGUs rapportserier. Omfattande information om den senaste inlandsisens avsmältningsförlopp samlas även vid SGUs ordinarie kartläggning av landet jordarter.

Vår kundtjänst (se faktarutan till höger) kan hjälpa dig ta fram rapporter och annan information som rör klimatförändringar.