Hydrogeologiska databaser

SGUs information om grundvatten är ett viktigt underlag i planeringen av samhällets vattenförsörjning. Den är också en av förutsättningarna för att vi i Sverige ska kunna uppnå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet samt bidrar till att vi ska kunna uppfylla de krav som ställs i EGs ramdirektiv för vatten. Dessutom används grundvatteninformationen i frågor som rör markanvändning och fysisk planering i allmänhet, t.ex. som underlag för miljökonsekvensbeskrivningar och för åtgärdsprogram för skydd av grundvattnet.

Att använda SGUs information

SGU geologiska information är oftast av grundläggande karaktär och kan i vissa fall behöva vidareförädlas för att ge maximalt utbyte. Ofta kan flera olika informationsslag kombineras. Vår kundtjänst hjälper dig att ta fram den information du behöver.

Lokala grundvattenkartdatabaser (1:50 000)

Lokala grundvattenkartdatabaser innehåller detaljerad information om grundvatten i större grundvattenmagasin, företrädesvis grusåsar.

Databasen framställs efter förhållandevis omfattande fältundersökningar, där man bl.a. bestämmer riktningar för grundvattenströmmar, identifierar grundvattendelare och storleksbestämmer grundvattenmagasin.

Regionala grundvattenkartdatabaser (1:250 000)

Regionala grundvattenkartdatabaser ger en översiktlig bild av var grundvatten i berg och jord finns. Här finns information om hur mycket vatten det går att pumpa ur bergborrade brunnar samt bedömningar av uttagbara mängder grundvatten i sand- och gruslager. Databasen visar också grundvattendelare, avfallsupplag, jord- och bergtäkter, berggrundens spricksystem samt områden där det finns risk för att grundvattnet innehåller salt eller höga fluoridhalter. Uppgifterna är heltäckande för landet med undantag för delar av fjällen.

Nationell grundvattenkartdatabas (1:1 miljon)

Huvuddragen i Sveriges grundvattentillgångar i berg och jord återges i den nationella grundvattenkartdatabasen. Eftersom den är baserad på grundvattenkartor i olika skalor, åldrar och kvalitet varierar noggrannheten. Databasen är framtagen för presentation i skala 1:1 miljon, vilket innebär att vissa grundvattentillgångar har generaliserats kraftigt. Åsarna är t.ex. kraftigt överdrivna för att de ska framträda tydligt. Uttagsmöjligheterna i berg baseras på kapacitetsuppgifter från bergborrade brunnar i SGUs brunnsarkiv.

Brunnsarkivet

Databasen över brunnar, brunnsarkivet, innehåller data om drygt 310 000 brunnars tekniska utformning, djup, vattenkapacitet, grundvattennivå, geografiska lägen, jorddjup samt uppgifter om lagerföljd. Uppgifterna gäller främst bergborrade brunnar och utgörs av de uppgifter som brunnsborrare sedan 1976 enligt lag måste skicka in till SGU.

Vattentäktsarkivet (DGV)

Vattentäktsarkivet är en databas med information om Sveriges vattenverk och vattentäkter samt vattenkvalitetsdata från rå- och dricksvatten. Information samlas in från både yt- och grundvattentäkter.

Exempel på uppgifter som samlas in om vattenverk och vattentäkter är uttagsmängd, läge, antal anslutna samt skydd. Uppgifter om allmänna anläggningar inhämtas från uppgiftslämnare hos kommuner eller andra vattenproducenter, och finns för huvuddelen av Sveriges kommuner. Uppgifter om större enskilda anläggningar hämtas från kommunens tillsynsansvariga funktion och finns för ca hundra kommuner.

Vattenkvalitetsdata levereras direkt till SGU från de analyslaboratorier som kommunerna anlitar, under förutsättning att kommunen gett sitt medgivande till direktöverföringen. När data inkommit till SGU, kopplas varje prov till respektive vattentäkt eller vattenverk.

Grundvattennätet

Grundvattennätets databas omfattar tidsserier med mätningar av grundvattnets kemiska sammansättning, nivåförändring och temperatur samt information om mätstationernas läge, akvifertyp m.m. Databasen delas in i två delar: grundvattennivåer och grundvattenkemi.

Grundvattennivåerna har mätts sedan år 1966 från ca 330 fasta stationer runt om i landet. I de flesta fall rapporterar observatörer in data. För ett mindre antal stationer sker registrering och överföring av data till SGU automatiskt. Grundvattennivåernas variation presenteras bl.a. här på webbplatsen varje månad i form av en karta.

Grundvattenkemiska referensmätningar har gjorts sedan 1968, dels genom SGUs grundvattennät, dels genom Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning. Totalt provtas ca 170 fasta kemistationer. SGU är nationell datavärd för grundvatten och därför finns grundvattenkemiska data fritt tillgängliga på SGUs webbplats. Informationen används i arbetet med de nationella miljömålen och EGs ramdirektiv för vatten m.m. Syftet är bl.a. att ge en årlig beskrivning av grundvattnets tillstånd gällande framför allt försurning, eutrofiering och metaller.

Kemiarkivet

Kemiarkivet ger en bild av grundvattnets kemiska sammansättning i ca 45 000 brunnar, dock ej tidsserier. Av dessa är ca 30 000 koordinatsatta. Variationerna i levererade och analyserade parametrar är stora. Proverna, som är tagna från mitten av 1970-talet och framåt, har tagits i samband med brunnsborrning (främst bergbrunnar), kommunernas försurningsinventeringar (främst grävda brunnar) och vid regionala och lokala grundvattenundersökningar samt specialinriktade undersökningar. Informationen kan t.ex. användas för att yttäckande beskriva grundvattens kemiska sammansättning.

Källarkivet

Källarkivet innehåller information om totalt ca 1 650 källor (dvs. naturliga grundvattenutflöden). Här finns uppgifter om läge, flöde, akvifertyp och i viss omfattning vattenkvalitet m.m. Informationen kan bl.a. användas för att välja ut provtagningspunkter för kemisk karakterisering av grundvatten eller för miljöövervakning.