Geokemiska databaser
Att använda SGUs information
SGU geologiska information är oftast av grundläggande karaktär och kan i vissa fall behöva vidareförädlas för att ge maximalt utbyte. Ofta kan flera olika informationsslag kombineras. Vår kundtjänst hjälper dig att ta fram den information du behöver.
Biogeokemi
Målet med SGUs biogeokemiska kartering är att kartlägga både den naturliga förekomsten av olika metaller i naturen och halten av de metaller som frigörs genom mänsklig aktivitet. Genom att analysera vattenmossa och rötter från växter i ett områdes bäckar får man fram hur halterna av bl.a. olika tungmetaller varierar i naturliga vatten (1 prov per 6–7 km 2).
Hur höga halterna är, dvs. hur mycket av ett visst ämne som läcker till vattendragen med grundvattnet och sedan tas upp av växterna, beror dels på hur mycket metaller det finns naturligt i områdets jordarter och berggrund, dels på hur mycket metaller som har spridits i området genom luftföroreningar eller andra utsläpp.
Resultaten från undersökningarna används framför allt inom miljöövervakningen, bl.a. för att identifiera områden med hög naturlig eller antropogen belastning av potentiellt miljöfarliga ämnen som t.ex. kadmium och kvicksilver, men också för att prospektera efter malmer och mineral eller för att identifiera områden med låga halter av till exempel spårämnen som är viktiga för människor och djur.
Regionala biogeokemiska data (1:250 000 och 1:1 miljon)
Den biogeokemiska databasen innehåller analysvärden från ca 38 000 observationer. De ämnen som analyserats är bl.a. arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, molybden, nickel, selen, uran, vanadin, volfram och zink samt guld, vismut, antimon och pH (i ytvatten) över vissa delar av landet.
I kartvisaren "Biogeokemi – koppar" redovsas visas kopparhalterna i mg/kg i prover tagna på rötter från starrväxter som växer i bäckfåror. Syftet med kartvisaren är att ge ett exempel på innehållet i SGUs geokemiska databaser.
Till "Biogeokemi – koppar" (nytt fönster)
Markgeokemi
Målet med SGUs markgeokemiska kartering är att få fram uppgifter om metaller och andra ämnens naturliga förekomst i ett område. Den markgeokemiska informationen visar mer än 30 grundämnens naturliga förekomst i mark, främst i skogsbevuxen moränmark, samt markens surhetsgrad (pH).
Informationen används bl.a. inom miljöövervakning, markforskning, skogsbruk, prospektering, kommunal planering och medicinsk forskning.
Regionala markgeokemiska kartor (1:250 000 och 1:1 miljon)
Markgeokemiska databaser innehåller analysvärden av mer än 30 grundämnen samt pH. Flera av grundämnena har i många fall analyserats med avseende på såväl totalhalter som syralakbara halter. Analysparametrar som ingår är bl.a. aluminium, antimon, arsenik, barium, beryllium, bly, fosfor, guld, järn, kadmium, kalcium, kalium, klor, kobolt, krom, koppar, lantan, litium, magnesium, mangan, molybden, natrium, nickel, pH, rubidium, strontium, svavel, thorium, titan, uran, vanadin, vismut, volfram, yttrium, zink och zirkonium.
Databaserna innehåller i huvudsak resultat från analys av moräners finfraktion, men även en mindre del andra jordarter och ytjord (i tätorter) ingår i proverna från vissa delar av landet.
Till de markgeokemiska databaserna räknas även den s.k. NSG-databasen* som togs fram av SGAB* samt Nordkalottdatabasen.
*NSG (Nämnden för statens gruvegendom)
*SGAB (Sveriges Geologiska AB)
Båda upphörde 1993.
I kartvisaren "Markgeokemi – koppar" redovisas kopparhalterna i mg/kg i morän. Syftet med kartvisaren är att ge ett exempel på innehållet i SGUs geokemiska databaser.
Till ""Markgeokemi –koppar" (nytt fönster)
Beställning & information:
SGU, Kundtjänst, Box 670, 751 28 Uppsala
Tel: 018-17 90 00 (SGUs växel), fax: 018-50 10 20
E-post: kundservice@sgu.se

Dela med andra: