SGU i årtal
Sedan starten 1858 har SGUs uppdrag varit detsamma – att undersöka, beskriva och presentera Sveriges geologi. Syftet har varit att möta samhällets behov av geologisk information och kunskap.
Under de 150 år som SGUs har funnits har verksamhet breddats, tekniken och kunskapen utvecklats och geologins betydelse i samhället på olika sätt förändrats. Här ger vi glimtar ur SGUs historia i årtal.
1858
SGU bildas och den första instruktionen utfärdas den 27 april 1858. Med fyra medarbetare ska en undersökning göras av landets jordarter och berggrund. I och med industrialismens genombrott efterfrågas malmer, mineral och byggnadssten, samtidigt som jordbruket har ett akut behov av märgel för gödsel. SGUs första chef var Axel Erdmann. Kontoret ligger i Stockholm.
1862
SGUs första karta ges ut, kartbladet Westerås i skala 1:50 000 (Aa 1). Kartan visar både berggrund och jordarter.
1876
Redan 1876 inrättas en tjänst som bibliotekarie vid SGU. Idag är SGUs bibliotek Sveriges i särklass största bibliotek med geovetenskaplig inriktning.
1877
För att möta den stora efterfrågan på geologisk information provar SGU en mer översiktlig kartläggning och den första kartan i serie Ab i skala 1:200 000 (kombinerad jord- och bergartskarta över Huseby) ges ut. På prov tas även separata jordarts- och berggrundskartor fram. År 1900 bestämmer dock Kungl. Maj:t att serierna ska upphöra och att man ska återgå till den tidigare skalan 1:50 000.
1914
SGU får utökade arbetsuppgifter som handlar om mer tillämpad geologi. Myndigheten ska bland annat i olika utredningar ta fram sådan geologisk information som andra organisationer efterfrågar.
1917
SGUs malmprospektering inleds som en följd av den brist på metaller och svavelkis som första världskriget medför. SGUs prospektering pågår till 1982, då det statliga SGAB bildas för att svara för statens och andra uppdragsgivares prospektering. År 1991 fattar regeringen beslut om att all statlig prospektering ska upphöra.
SGU påbörjar en omfattande torvinventering av södra Sverige. Till grund för detta ligger de slutsatser som kommit fram i arbetet inom 1916 års Torvkommitté.
1924
Sveriges ädlare malmer och bergverk (Ca 17), av Felix Tegengren med flera ges ut av SGU. Denna och den efterföljande De mellansvenska järnmalmernas geologi (Ca 35) av Per Geijer och Nils Harald Magnusson tryckt år 1944 är omfattande sammanställningar av sådan kvalitet att de används än idag. De kallas populärt för SGUs malmbiblar.
1928
SGUs första stora geofysiska projekt påbörjas: en magnetisk uppmätning av Sveriges fastland med syfte att kartlägga magnetfältets styrka och riktning.
1950
Antalet anställda är nu fler än 100. Ökningen fortsätter och från 1950 och fram till delningen av SGU år 1982 ökar antalet anställda med ungefär 25 personer per år.
1951
Beredskapsinventering av torv påbörjas på uppdrag av Riksnämnden för ekonomiskt försvar. Ytterligare inventering görs även på 1970- och 1980-talen som i ett led att säkra energitillgången
1952
SGUs hydrogeologiska verksamhet startar i och med att en särskild tjänst med hydrogeologisk inriktning inrättas. Tidigare har SGUs geologer beskrivit källor och källvattnets beskaffenhet. Nu breddas denna verksamhet till att bland annat dokumentera förekomster av grundvatten.
1955
SGU provar att göra geofysiska mätningar från flygplan. Först på 1960-talet kommer dock rutinmässiga flygmätningar igång och SGU får därigenom fram ett unikt geofysiskt underlag.
1966
Brunnsarkivet inrättas. Arkivet innehåller uppgifter om landets brunnar (kapacitet, jord- och bergdjup med mera). Delar av Brunnsarkivet presenteras numera i en av karttjänsterna här på SGUs webbplats.
1967
SGUs filial i Lund öppnar och Göteborgsfilialen öppnar 1969. Förutom att geologerna kommer närmare kartläggningsområdena i södra och västra Sverige, underlättas kontakterna med kommuner, länsstyrelser och företag i området.
Den gemensamma kartläggningen av berg och jord upphör under 1960-talet. De kombinerade kartorna innehåller helt enkelt för mycket information för att vara lättöverskådliga. Detta år ges den första separata berggrundskartan ut i serie Af.
1969
Ansvaret för den geomagnetiska dokumentationen förs över från Sjöfartsverket till SGU.
1970
Antalet anställda på SGU är runt 400 personer.
SGU utför ett maringeologiskt pilotprojekt i Öresund. Detta blir starten för en permanent maringeologisk verksamhet.
1971
Riksdagen beslutar att SGU ska utlokaliseras från Stockholm till Uppsala och Luleå. Detta är ett led i decentraliseringen av statliga myndigheter.
1972
SGU ger ut den första renodlade hydrogeologiska kartan (serie Ag).
1978
SGU delas och flyttar till Luleå och till SGUs nuvarande lokaler i Uppsala (i enlighet med riksdagsbeslutet 1971).
1979
SGU medverkar i en statlig radonutredning och engageras efter detta i forskningen kring markradon.
1982
En stor del av SGU avskiljs och bolagiseras i och med att Sveriges Geologiska AB bildas. Samtidigt flyttas Statens Industriverks mineralbyrå över till SGU. Personalstyrkan på över 600 personer halveras i samband med förändringarna.
Kartläggningen i prospekteringsintressanta områden ökar genom en årlig budgethöjning och redan samma år börjar kartor som är mer anpassade för prospektering att ges ut.
1984
De första geokemiska kartorna ges ut (Rapporter och meddelanden nr 37), tätt följda av fler.
SGU får ansvaret för att sammanställa statistik över produktion och tillgångar av grus, sand och krossberg. Sådan information finns idag tillgänglig via karttjänsterna här på SGUs webbplats.
1988
För att samordna forskning, fömedla kunskaper och ta fram anvisningar avseende skred tillsätts en kommission, Skredkommissionen, där bland annat SGU medverkar. Skredkommissionen avslutar sitt arbete 1996. År 2002 tillsätts en delegation för ras- och skredfrågor, där SGU återigen medverkar.
1989
Undersökningsfartyget S/V Ocean Surveyor köps in.
1992
SGUs filial i Malå öppnar. Filialen har till uppgift att hjälpa prospekteringsbranschen med underlag. Här finns bland annat det Nationella borrkärnearkivet med information och borrkärnor, både från statlig och privat prospektering.
1994
Den första utgåvan av ”Berg och jord” trycks. SGU har svarat för att ta fram underlag till denna temadel om geologi i bokverket Sveriges Nationalatlas.
1998
Statens oljelager (SOL) flyttas över till SGU som därmed får ett ansvar för att avveckla och miljösäkra de statliga, civila oljelagren. I samband med detta tar SGU över kontorslokaler i Stockholm, vilket innebär att SGU får en Stockholmsfilial.
2000
SGU får ansvaret för miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet” och ett delmål som rör naturgrus inom målet ”God bebyggd miljö”. Dessa och ytterligare 14 mål har Sveriges riksdag satt upp i syfte att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.
Geologins dag genomförs, i samverkan med andra organisationer och företag, för första gången. Geologins dag är numera ett årligt återkommande arrangemang.
2005
SGU blir den första statliga myndigheten som inför ett certifierat ledningssystem för kvalitet, arbetsmiljö och yttre miljö.
2008–
SGU firar 150 år 2008. SGUs personal arbetar bland annat med att samla in och vidareförädla geologisk information om berg, jord, grundvatten, maringeologi, geokemi och geofysik för en rad olika användningsområden. Vidare är SGU remissinstans för ärenden som på olika sätt rör geologi och mineral, vi representerar Sverige i internationella sammanhang som rör geovetenskap m.m. Mer om vår verksamhet idag hittar du här på vår webbplats.
Dela med andra: