Grundvattenskydd
Ungefär två tredjedelar av alla svenska grundvattentäkter, däribland de flesta större kommunala grundvattentäkter, har ett vattenskyddsområde. Många vattenskyddsområden behöver dock ses över eftersom de bygger på ofullständig information om grundvattnet eller har inrättats enligt äldre lagstiftning.
För att vara effektiva behöver många vattenskyddsområden dessutom kompletteras med både riskanalys och beredskapsplan
Sammanfattningsvis bör nedanstående punkter ses över i arbetet med vattenskyddsområden:
- Handboken för vattenskyddsområde (NV 2003:6) bör vara utgångspunkt för arbetet med att inrätta och revidera vattenskyddsområden.
- Indelningen av ett skyddsområde i zoner med tillhörande föreskrifter ska vara anpassad efter skyddsbehovet och de naturgivna förhållandena i respektive zon.
- Med korrekt avgränsning av ett vattenskyddsområde och korrekt indelning i skyddszoner, utifrån ett underlag som håller god kvalitet, är det lättare att besvara följdfrågor, argumentera för och emot olika föreskrifter och enklare att revidera vattenskyddsområdet.
- Vattenskyddsområden bör ses över regelbundet och vid behov revideras.
- Skydd av vattentäkter är en kontinuerlig process som inte tar slut med fastställandet av ett vattenskyddsområde.
SGUs roll i arbetet med skydd av grundvatten
SGUs roll i arbetet med skydd av grundvatten vilar på tre ben. SGU ska verka för att miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet nås. SGU ska också tillhandahålla geologisk information och underlag till kommuner och länsstyrelser för deras arbete med att inrätta och avgränsa skyddsområden. Sist men inte minst ingår det dessutom i vårt uppdrag att yttra oss över remisser om vattenskyddsområden.
Läs mer om SGUs arbete med remisser om vattenskyddsområden
Läs mer om SGUs information som underlag i arbetet med vattenskyddsområden
Dela med andra: