Koldioxidlagring
Ett sätt att minska de storskaliga utsläppen av koldioxid till atmosfären är att avskilja och lagra koldioxiden i berggrunden. För detta finns flera tekniker. De kallas med ett samlingsnamn CCS-teknik. I vissa delar av Sverige finns berggrund som skulle kunna vara lämplig för lagring av koldioxid.
I Sverige är det våra stora basindustrier som släpper ut mest koldioxid. I andra delar av Europa finns också stora utsläppskällor i form av energiproducerande kol- och gaskraftverk.
CSS-tekniken
CCS-tekniken (carbon, capture and storage) består av tre steg: 1) avskiljning, 2) transport och 3) lagring.
Avskiljning
Avskiljning är den process där koldioxiden skiljs från rökgaserna vid utsläppskällan.
Transport
Det kan vara stora avstånd mellan avskiljningsanläggningen och koldioxidlagret. Då måste koldioxiden transporteras. Detta kan till exempel ske i rörledningar eller med båt. För att kunna transportera och lagra koldioxid krävs att gasen omvandlas till ett s.k. superkritiskt tillstånd där den i praktiken är flytande.
Lagring
Koldioxiden kan lagras i berggrunden, förutsatt att det sker under så stort tryck att den är flytande, vilket innebär lagring på minst 800 meters djup.
I första hand utnyttjas sedimentär berggrund som porösa sandstenar, där den flytande koldioxiden lagras i de små, små utrymmena mellan kornen eller löser sig i porvattnet. Ett sådant exempel är det norska Sleipnerfältet där gasen pumpas ner i den porösa Utsiraformationen som täcks av tätande lager av skiffer och lera. I sin flytande form tränger inte koldioxiden upp till markytan genom den tätande bergarten. Andra typer av sedimentär berggrund som kan komma i fråga är saltdomer och kolförande lager.
Lagrens förmåga att hålla kvar koldioxid under lång tid är beroende av såväl geologiska förhållanden som av tekniska lösningar för injicering, avveckling eller förslutning av brunnar. Med rätt slags lösningar bedömer man att lagren inte ska läcka i någon större omfattning.
Med tiden kommer även en stor del av koldioxiden att ha gått i lösning och mineraliserats vilket gör att risken för läckage minskar med tiden. För att minska riskerna är det viktigt att det finns en kontinuerlig övervakning som följer hur den lagrade koldioxiden uppför sig i koldioxidlagret.
Svenska förutsättningar för koldioxidlager
Det är den lokala geologin som ger förutsättningarna för ett koldioxidlager. I övriga Europa är sedimentär berggrund, såsom sandsten och kalksten, betydligt mer vanlig än i Sverige. I Sverige är berggrunden till största delen kristallin (dvs. består av bergarter som gnejs och granit). Utbredningen av sedimentära bergarter är begränsade till vissa delar av landet, både på land och till havs på kontinentalsockeln. Förutsättningar för koldioxidlager i vårt land finns främst i sydvästra Skåne och södra Östersjön.
Alternativ till lagring i sedimentär berggrund
Det finns forskningsprojekt där man undersöker möjligheterna att lagra koldioxid i sprickrik kristallin berggrund. Andra projekt undersöker möjligheterna att på konstgjord väg binda koldioxid genom att tillverka vissa typer av mineral. Dessa tekniker befinner sig dock på ett tidigt forskningsstadium.
SGUs roll
Som den myndighet som svarar för frågor som rör jord, berg och grundvatten i Sverige har vi kunskap om den berggrund som skulle kunna vara aktuell för lagring av koldioxid i Sverige. Vi bevakar utvecklingen på CCS-området – såväl vad gäller lagstiftning som forskning och utveckling. Vi deltar i europeiska nätverk och forskningssamarbeten om CCS.
Nytt EU-direktiv om koldioxidlagring
I april 2009 trädde ett nytt EU-direktiv i kraft som ska hjälpa EUs medlemsländer att hantera frågor och problem som rör avskiljning, transport och lagring av koldioxid. Direktivet ska vara implementerat i svensk lagstiftning under 2011. EU har beslutat att satsa på utvecklingen av tekniken och stödja etableringen av tolv demonstrationsanläggningar.
CCS-projekt och samarbeten
EERA – European Energy Research Alliance (nytt fönster)
European Technology Platform for Zero Emission Fossil Fuel Power Plants (nytt fönster)
Mustang project (nytt fönster)
Statoil – Co2 Management (nytt fönster)
Vattenfalls CSS-projekt (nytt fönster)
Framtida utveckling
Den viktigaste frågan, förutom processernas ekonomi, är hur beständig lagringen är under mycket långa tidsperioder. I Sverige återstår bland annat arbetet med att utvärdera berggrundens lämplighet i de områden som utpekats som möjliga för lagring av koldioxid.
Kontaktpersoner på SGU
Linda Wickström, tel. 018–17 93 13
Mikael Erlström, tel. 046–31 17 75
Dela med andra: