Klimatet i framtiden

Vilket klimat kan vi då förvänta oss i framtiden? I ett längre tidsperspektiv är det sannolikt att naturliga variationer kommer att ha stor påverkan på klimatet. Men det finns också prognoser som förutsäger att människans utsläpp av växthusgaser kommer att påverka jordens klimat under många tusen år. Det skulle i sin tur innebära att nästa istid kan komma att inledas betydligt senare än vad som annars vore fallet.

Men även om effekterna av den ökade växthuseffekten inte skulle bli så kraftig som många befarar, visar historien att vi inte går säkra från stora och snabba förändringar av klimatet. Naturliga klimatförändringar kan vara fullt jämförbara med eller större än de som människan kan orsaka. Den snabba sänkning av temperaturen som till exempel skedde vid början av Yngre Dryas visar att de naturliga klimatförändringarna kan komma att påverka oss människor högst påtagligt.

En ny istid?

Om vi ser bakåt i tiden ser vi att kalla och långvariga istidsperioder på närmare 100 000 år har avlösts av relativt korta mellanistider som varat 10 000–15 000 år. Det är därför högst troligt att vi går mot en ny istid. En övergång till ett istidsklimat kan gå fort och påverkar direkt levnadsbetingelserna för växter och djur. Delar av vårt land kan då snabbt övergå till tundra med permafrost. Det kommer dock antagligen att dröja många tusentals år innan större delen av vårt land täcks av glaciäris.

En snabb sänkning av temperaturen skulle få en förödande påverkan på samhället. Jord- och skogsbruk skulle åtminstone delvis slås ut och efterfrågan på energi öka kraftigt. Ett varmare klimat skulle också innebära att glaciärerna smälter, med följden att stora mängder vatten tillförs världshaven och havsytenivån stiger. Ett kallare klimat leder till motsatsen – vatten binds i glaciärerna. Eftersom stora delar av värdens befolkning lever i kustområdena kan förändringar av havsytenivån få stor påverkan på dessa människors liv.

Idag anser många forskare att den värmeperiod som vi nu lever i kommer att bli betydligt längre än tidigare mellanistider. Det beror på att variationerna i jordaxelns lutning kommer att ge upphov till relativt små förändringar i solinstrålningen under de närmaste årtusendena. Dessutom kan människans utsläpp av växthusgaser göra att nästa istid fördröjs ytterligare. Det kan därför dröja lång tid innan den relativt varma mellanistid som vi nu lever i tar slut.