Naturliga klimatarkiv

Kunskapen om jordens tidigare klimat har vi främst fått genom att studera de avlagringar som genom tiderna avsatts i våtmarker och på botten av sjöar och hav.

Avlagringarna innehåller ofta rester av växter och djur som levt i omgivningen. Genom att undersöka den tidigare florans och faunans sammansättning kan forskarna ta reda på vilket klimat som rått när avlagringarna en gång bildades. 

Stabila isotoper

I prover från vissa avlagringar finns det möjlighet att studera så kallade stabila isotoper vars sammansättning bland annat kan användas för att ta reda på hur temperaturen varierat på en viss plats. För att bestämma avlagringarnas ålder mäts ofta innehållet av de radioaktiva isotoperna, exempelvis kol-14.

Klimatarkiv på världshavens bottnar

De längsta klimatarkiven hittas i områden där avlagringar under långa tidsperioder kunnat avsättas mer eller mindre ostört. Sådana platser finns till exempel på botten av oceanerna där sediment kunnat avsättas ostört under många miljoner år. Vår kännedom om de globala klimatvariationerna under kvartärtiden, den geologiska period som inleddes för ca 2,5 miljoner år sedan, kommer därför i stor utsträckning från sedimentkärnor provtagna från världshavens bottnar.

Dessutom finns resultat från studier av iskärnor, som borrats upp från inlandsisarna på Grönland och Antarktis, och som visar hur klimatet förändrats i dessa områden.

Klimatarkiv i Sverige

I Sverige och andra områden som periodvis varit täckta av glaciäris finns främst avlagringar som avsatts i samband med eller efter att den senaste inlandsisen drog sig tillbaka. Äldre avlagringar har i stor utsträckning eroderats bort av tidigare inlandsisar. I vissa områden finns det dock kvar äldre kvartära avlagringar, som ger en bild av hur klimat och vegetationen tett sig före den senaste nedisningen.