Torv – från sjö till torvmark
Torvjordar bildas i sjöar och våtmarker som växer igen eller i områden där fastmark försumpas på grund av hög nederbörd eller utläckande grundvatten.
I de delar av Syd- och Mellansverige där nederbörden är hög, exempelvis på den västra sidan av Sydsvenska höglandet, finns det flera stora mossar, så kallade högmossar. Foto: Mats Engdahl.
I Norrland byggs många torvmarker upp av en kombination av mosse och kärr, så kallade norrlandsmyrar. De ofta översvämmade flarkarna utgör kärrpartier medan de fastare långsmala strängarna utgör mosspartier. Foto: Jan-Olov Svedlund.
I många torvmarker har grundvattenytan sänkts genom dikning för att förbättra förutsättningarna för jord och skogsbruk. I viss utsträckning används torven som bränsle. Bilden visar en torvtäkt i Hälsingland. Foto: Jan-Olov Svedlund.
I förhållandevis nederbördsfattiga områden är mossar ovanliga och torvmarkerna utgörs oftast av kärr. Dessa kärr har olika karaktär beroende på tillgången på näringsämnen. Bilden visar ett skogskärr i Uppland. Foto: Gustav Sohlenius.
De jordarter som idag bildas i sjöar och våtmarker är i stor utsträckning uppbyggda av organiskt material från döda växter. På botten av sjöar och grunda havsvikar avsätts ofta gyttja, som är en blandning av organiskt material och mineralpartiklar. I områden med kalkberggrund, som på Gotland, innehåller de organiska sjösedimenten dessutom ofta en stor andel kalk. Efterhand som gyttjan grundar upp sjöarna täcks bottnarna av vegetation och ett torvlager börjar bildas.
Torvmarkernas karaktär på en viss plats bestäms av vegetationens sammansättning, temperatur och nederbörd men också topografiska förhållanden. Torvmarkerna visas med brunt på kartan över Sveriges jordarter. Ofta skiljer man på två miljöer där torv bildas, kärr och mosse.
I kärren får växtligheten vatten och näring från grundvattnet. Vegetationens sammansättning i kärret är därför beroende av tillgången på näringsämnen från omgivande mark.
På en mosse får växtligheten vatten direkt från nederbörden vilket gör att tillgången på näring alltid är dålig och torven byggs upp av vitmossa och starr.
Inom biologin används ibland begreppet myr för att beskriva vissa våtmarker, detta begrepp beskriver dock inte vilka jordarter som finns i våtmarken.
Dela med andra: