Skredärr och förkastningar – spår efter jordbävningar
En kort tid efter det att trycket från den senaste inlandsisen försvann utlöstes i vissa områden kraftiga jordbävningar.
På några platser finns förkastningar som bildats då två partier i berget rört sig i förhållande till varandra under en jordbävning. I samband med jordbävningarna har jordlagren skakats om vilket idag syns som störningar i jordlagren. I Norrbotten finns exempel på flera skredärr i morän. Dessa skred har med största sannolikhet utlösts av jordbävningar. Ett av de mest iögonfallande beläggen för att kraftiga jordbävningar ägt rum efter den senaste istiden är Pärvieförkastningen i Norrbotten, se bilden till höger nedan.
Skredärr i en flack moränsluttning nordost om Lansjärv i Norrbotten. Skredärret (till vänster i bild) är ca 10 m djupt och skredmassorna, som rört sig snett ned mot höger, ligger ute i myren. Skredmassornas volym är ca 0,5 miljoner m 3. 14C-datering av torven i den lilla myren inuti skredärret visar att skredet utlöstes kort tid efter att inlandsisen smält bort från området. Foto: Robert Lagerbäck.
Den 15 mil långa Pärvieförkastningen bildades i samband med att den senaste inlandsisen smälte bort från nordligaste Sverige. Vid Kamasjaure några mil norr om Torneträsk består förkastningen av flera delförkastningar. Några av dem syns på bilden ovan. Huvudförkastningen är ca 10 m hög och klipper tvärt av den av inlandsisen mjukt utformade (drumliniserade) moränterrängen. Foto: Robert Lagerbäck.
Dela med andra: