Näringsfattigt kärr, där torven byggs upp av vitmossa och starr. Foto: Gustav Sohlenius.

I våtmarker bryts inte döda växtdelar ner lika effektivt som i torrare områden. Det gör att det ofta utbildas ett lager av organiskt material, torv, i våtmarkerna.

Torvens utseende bestäms av hur nedbruten, humifierad, den är samt av vilken typ av vegetation som byggt upp den.

På de detaljerade jordartskartorna skiljer man mellan kärr och mossetorv. Den senare torvtypen bildas i extremt näringsfattiga miljöer där växterna främst får näring från nederbörden.

På många platser i Sverige har grundvattenytan i områden med kärrtorv sänkts genom dikning för att erhålla åkermark eller förbättra skogstillväxten.

I vissa torvmarker med höghumifierad kärrtorv bryts torven för att senare användas som bränsle.

I Uppsalatrakten finns ett stort antal torvmarker i den morän och hälldominerade skogsmarken. Här är tillgången på näringsämnen dålig och torven byggs därför upp av vitmossa och starr.

Under ingången Energi & klimat finns mer information om torv:

Gå till Energi & klimat/torv