Tvärprofil från Uppsalatrakten
Jordartskartan ger inte bara information om jordarternas fördelning närmast markytan. På kartan finns också en del information om jorddjup och jordlagerföljder.
Med hjälp av den informationen och grundläggande kunskap om hur jordarterna bildats kan man också få en grov uppfattning om jordarternas fördelning på djupet. Dessutom finns i kartans marginal en profil som visar en principbild av jordlagerföljden i området.
Principskissen nedan visar de olika jordlagren som ligger på berggrunden längs den linje som är markerad på jordartskartan över Uppsala. Jordlagrens mäktighet och markytans topografi är på bilden kraftigt överdrivna. Jordprofilen har återgivits i två olika varianter. I den ena har jordarterna återgetts med de färger som de har på jordartskartan. I den andra har jordarterna betecknats med färger som ligger närmare deras verkliga utseende.
De jordarter som finns på platsen har bildats i högst olika miljöer, från den senaste istiden fram till idag då området genom landhöjningen övergått från en mer än 100 meter djup havsbotten till torra land.
Under istiden avsattes områdets äldsta jordart morän (ljusblått på jordartskartan). Under istidens slutskede bildade smältvatten en jättelik isälv under isen. Då älven närmade sig iskanten minskade dess strömhastighet, varvid grus och sand sjönk ner till botten och bildade rullstensåsen (grönt). Då inlandsisen försvunnit från platsen var hela området nedpressat under havsytan. På de djupaste bottnarna sedimenterade då stora mängder lera. Den äldsta leran, den glaciala (mörkt gul), har bildats av material som transporterats ut i havet av isens smältvatten. Den postglaciala leran (ljust gul) bildades efter istiden och fram tills området började att grundas upp. Då området genom landhöjningen steg ur havet utsattes de högst belägna partierna för vågsvall. De finaste partiklarna tvättades då ut från de övre delarna av morän och rullstensås. Detta material, t.ex. sand (orange), avsattes sedan i mer skyddade lägen. Då havet helt dragit sig tillbaka började en å (Fyrisån) att flyta genom landskapet. Denna å eroderar sig långsamt ner genom lerlagren. Då ån vid högvatten svämmar över sina bräddar avsätts profilens yngsta jordart, svämsediment (lila).
Dela med andra: