Till innehållet

Sveriges geologiska undersökning

Till startsidan för Sveriges geologiska undersökning.
Innehåll:

Kisel – glas, datorteknik och plastikkirurgi

Kisel kan förekomma i både hårda och mjuka material. Det blir aldrig riktigt lika hårt som diamant, men det kan bilda material lika mjuka som den mänskliga kroppen. Kisel är ett flexibelt grundämne som används på så vitt skilda sätt som till datorer, glas och konstgjord kroppsvävnad.

Kisel är det näst vanligaste grundämnet på jorden och en förutsättning för den moderna informationstekniken. Kisel är en viktig beståndsdel i transistorer, dioder och integrerade kretsar inom elektroniken. Dessa komponenter ingår i de flesta av hemmets elektriska apparater och är nödvändiga för att datorer ska fungera.

Halvdan ledare som lätt påverkas

Kristallint kisel är ingen bra elektrisk ledare, åtminstone inte vid låga temperaturer. Faktum är att kisel bara leder ström vid vissa givna förutsättningar – därför tillhör kisel den klass av ämnen som kallas för halvledare.

Men kisel är oumbärligt inom elektroniken eftersom det går att påverka kiselkristallernas ledningsförmåga. Det gör vi genom att föra in små mängder av andra ämnen i kiselkristallen.

Glas och mjuka tillämpningar

Kisel finns i en mängd mineral i naturen. En vanlig källa till kisel är sand som till största delen består av kvarts som är en ren kiseldioxid. Vi använder kvartssand när vi tillverkar glas. Då smälter vi sanden tillsammans med soda och kalk – tillsatser som sänker sandens smältpunkt.

Silikon är ytterligare ett material där kisel utnyttjas. Silikon används både som smörjmedel och i silikongummi som tätningsmedel. Silikon har också egenskapen att kroppen inte stöter bort det. Därför används det också vid plastikoperationer.

Man kan fundera över hur ett ämne som kisel kan vara både ett hårt mineral som kvarts och samtidigt bygga upp så mjuka strukturer som silikon. De olika egenskaperna beror på hur atomerna är ordnade och bundna till varandra. I silikon är kiselatomerna ihopkopplade till långa kedjor. I kvarts sitter de däremot bundna i ett tredimensionellt nätverk som gör att de inte kan röra sig inbördes. Vi kan jämföra med hur kolatomerna är bundna till varandra i smörjolja respektive i diamant.

 

Dela med andra:

FacebookFacebook   TwitterTwitter


Sveriges geologiska undersökning, Box 670, 751 28 Uppsala, tel: 018-17 90 00, fax: 018-17 92 10, e-post: sgu@sgu.se