Havsbottnen
Nästan en tredjedel av Sveriges yta är täckt av hav. Detta hav förser oss med fisk och skaldjur och används för transporter av gods och människor. Det är också ett värdefullt rekreationsområde för många människor. På havsbottnen kan kablar och rör dras fram med större lätthet än på land. Huvuddelen av de vindkraftverk som förväntas svara för en betydande del av vår framtida elkraftförsörjning kommer att grundläggas i havet.
Bottenförhållande avgörande
Precis som på land har berggrunden och jordlagren på havsbottnen avgörande betydelse för det liv som levs där. Vissa fiskar och växter finns enbart på sandbottnar, andra kräver klippbottnar. Havskräftor, till exempel, behöver bottnar bestående av gyttjelera för att kunna bygga sina bohålor. Havsbottnens uppbyggnad och de marina processer som påverkar den sätter också ramar för den marina anläggningsverksamheten. Det är till exempel olämpligt att förlägga en gasledning på en sandbotten som är utsatt för strömsättning. Risken är stor att rörledningen undermineras och blir hängande fritt med risk för brott.
Den marina geologin ger också ledtrådar till den framtida utvecklingen av havsmiljön; inom vilka områden byggs sedimenten på och från vilka förs material bort? Hur påverkar en fortgående landhöjning respektive vattenståndshöjning det idag existerande mönstret av pålagring och erosion och därmed också våra kusters utseende? Var och i vilka miljöfarliga sediment kan miljöfarliga substanser förväntas ansamlas?
Havsbottnen – en känslig historia
Vår marina miljö är känslig för påverkan – något man under lång tid varit omedveten om eller bortsett ifrån. Havet har under lång tid fått ta emot sådant som vi inte önskat ha omkring oss på land. Mycket av detta finns idag inlagrat i bottensediment, men har på vägen dit påverkat förutsättningarna för livet i havet.
För att kunna planera för ett hållbart nyttjande av de marina resurserna måste vi känna till och förstå havsbottnens beskaffenhet. Detta gäller till exempel fisket – var har havsbottnen naturliga förutsättningar för trålning som gör så lite skada som möjligt, var ska man placera nya fiskodlingar för att skapa optimal miljö för fiskarna samtidigt som påverkan på omgivande miljö blir minimal m.m.?
Miljövervakning
Våra hav fungerar som en slags indikatorer på hur hela vår planet mår. Man kan likna havsbottnen vid latrintunnans botten. Både naturliga ämnen och miljögifter hamnar till sist här, efter transporter i vattendrag m.m.
I Sverige har vi tagit upp sedimentprover från havsbottnen, som visar hur halten av olika ämnen har varierat i sedimenten år för år tillbaka till för mer än hundra år sedan. Denna information kan till exempel användas för att se hur jordbrukets eller industrialismens utveckling har påverkat vår miljö.
Hitta vrak
När man undersöker havsbottnens geologi, dvs. jord och berg under vattnet, stöter man också ofta på lämningar av människor. Det kan vara vrak och byggpålar m.m. Dessa uppgifter används bland annat inom marinarkeologiska efterforskningar.
Dela med andra: