Metallhalter i Göteborgsområdet – exempel på geokemi i storstäder
I nära samarbete med Göteborgs kommun presenterade SGU år 2000 geologisk information särskilt anpassad för kommunen som avnämare. En del av uppdraget handlade om geokemi. SGU mätte bland annat upp de naturliga bakgrundshalterna av framför allt metaller i området och ställde dessa i relation till riket för övrigt. I samband med detta gjordes även en geokemisk miljökartläggning av mark, luft och vatten.
Flera hundra jordprov togs på olika djup i marken både inne i tätorten och utanför samt vid Göteborgs ytvattenreservoar Delsjön. Vi samlade även in biogeokemiska prover och prover på husmossa (som visar det luftburna nedfallet). Samtliga prover analyserades på metaller och andra element och i vissa fall även på organiska miljögifter.
För att få fram tidsserier över halten tungmetaller i bäckar och vattendrag samt belastningen av organiska miljögifter i marken provtogs och analyserades innehållet i vattenlevande mossor.
Projektet resulterade bland annat i ett sextiotal miljökartor samt samlad information om bakgrundshalter i miljön som kan användas både i planering och i miljöundersökningar. Några exempel kan du se nedan.
Metallbelastning i marken
Här visas den relativa metallbelastning i Göteborgsområdet år 2000, dvs. hur uppmätta metallhalter i marken står i proportion till Naturvårdsverkets indelning av tillstånd för förorenad mark.
Naturvårdsverket pekar ut ett antal metaller som har stora miljö- och hälsoeffekter. Dessa metaller är främst arsenik, kadmium, krom, koppar, kvicksilver och bly. Naturvårdsverket delar även in marken i olika tillstånd, i detta fall ytjord, med avseende på halter av bland annat dessa sex metaller. Ligger halterna över "Känslig mark" (KM värdet) kan detta indikera mänsklig påverkan.
Exemplet ovan visar en relativ metallbelastningskarta där metallhalterna är viktade utifrån KM-värdet (Känslig mark). Kartan visar alltså var i Göteborgsområdet olika typer av mänsklig aktivitet har gett störst miljöpåverkan med avseende på de sex tungmetallerna. På de mindre kartorna kan man se vilka tungmetaller som har den största påverkan.
Mänsklig påverkan
Jordprover har tagits både i markytan och på större djup, där marken är opåverkad av mänsklig aktivitet. Kartan visar kvoten mellan halter i ytprover i mark och djupprover i mark (på 1 m djup). Normalt skall halterna i de ytnära jordarna vara mera påverkade än djupproverna. Detta bekräftas i kartan som visar att blyhalterna i ytliga markprover ligger 5-10 gånger högre än de på större djup vilket beror på människans påverkan, bl.a. biltrafiken. I kartan syns alltså hur stor den mänskliga påverkan är i förhållande till de naturliga bakgrundshalterna.
Metallhalter i husmossor
Genom att analysera husmossa får man information om det luftburna nedfallet av olika ämnen. Kartan visar den relativa metallbelastningen av arsenik, kadmium, krom, koppar, kvicksilver och bly. Det luftburna nedfallet är störst i den östra delen av kommunen, vilket troligen är en kombination av luftburet nedfall från bland annat England och spridning från själva tätorten.
Tillsammans med annan information från till exempel länsstyrelser och naturvårdsverket kan geokemin hjälpa oss att avgöra hur stor del av metallbelastningen som beror på luftnedfall, utsläpp i mark och vatten samt geologin i området.
Dela med andra: