Maringeologisk kartläggning
Varför?
Havet är en resurs som vi använder på många sätt. Inte minst ökar byggandet i och nära havet, hamnar muddras och byggs ut, kablar läggs ned på havsbottnen, vindkraftverk och fiskodlingar anläggs på olika håll m.m. Vi påverkar också den marina miljön på många sätt, inte minst genom att de flesta ämnen vi släpper ut i naturen förr eller senare sedimenteras på havsbottnen.
Både för att förstå hur vi påverkar havet och för att kunna utföra olika typer av anläggningsarbeten, måste vi ha kunskap om den marina geologin. Sådan kunskap är också en förutsättning för marin miljöövervakning och miljövård.
Det är bl.a. intressant att veta vad bottnen består av, hur det ser ut på djupet, vilka ämnen som har lagrats i sedimenten och i vilka områden sedimentation och erosion sker, dvs. var sedimenten byggs på och varifrån material förs bort.
För att möta samhällets behov av maringeologisk information ansvarar SGU för att utforska och kartlägga bottenförhållandena inom svenskt territorialhav och ekonomisk zon (EEZ). Den information som vi tar fram används för projektering av marina anläggningsarbeten, som underlag för fiskerinäringen, för militär övervakning, inom miljöövervakning, för kommuners och länsstyrelsers fysiska planering m.m. Användare är allt från fiskare till kommuner, länsstyrelser, myndigheter och Försvarsmakten.
Hur?
För kartläggningen av havsbottnen har SGU det specialutrustade undersökningsfartyget Ocean Surveyor samt en mindre arbetsbåt för grunda vatten. För att få en bild av bottnens utseende och utbredning används olika hydroakustiska mätsystem, som ekolod, hydrofon och ett så kallat side scan sonar som "ser" i sidled. För att ta sedimentprover på olika djup används till exempel gravitationslod och kolvlod. Andra hjälpmedel är olika observationssystem, såsom undervattensvideokamera.
Den insamlade informationen tolkas och sammanställs i databaser ur vilka man kan hämta olika typer av uppgifter. Informationen kan bland annat presenteras som plottade kartor över jord- och bergarternas utbredning i havsbottenytan samt över depositionsområden och bottensedimentens innehåll av miljöfarliga ämnen såsom kadmium, kvicksilver och PCB. Det går också att få fram tvärsnitt, som visar geologin ned till 100 meters djup under havsbottnen.
De sedimentprov som tas ger bland annat information om utbredningen av miljöfarliga ämnen. De kan också liknas vid ett historiskt arkiv som berättar dels om vilka olika typer av ämnen och gifter som under olika perioder har deponerats på havsbottnen, dels om förändringar i klimatet. Informationen från de prover som hittills har tagits upp sträcker sig mer än 100 år bakåt i tiden.
Kartläggningens detaljeringsgrad och innehåll anpassas för olika användargrupper och ändamål. För närvarande arbetar vi med en översiktlig, regional kartläggning (skala 1:500 000) och en lokal kartläggning i befolkningstäta och malmpotentiella områden (skala 1:100 000).