Bergkvalitetskartan

Bergkvalitetskartan används framför allt som underlag för att utvärdera det bästa användningsområdet för olika bergarter, exempelvis till ballast för väg, järnväg och betong, för infrastruktursatsningar, vid tunnel- och bergrumsbyggen samt för den planering av hushållning med naturresurser som kommuner, länsstyrelser, företag m.fl. gör.

Rimbo bergtäkt. Foto: Lars Persson.

SGUs bergkvalitetskartor täcker idag delar av regionerna Stockholm, Uppsala, Västerås, Eskilstuna, Örebro, Dalarna, Gävle-Hofors, Östergötland–Vimmerby och Göteborg. För närvarande pågår undersökningar i Sundsvall, Jönköping och delar av Skåne och södra Halland. Kartorna ska ses som ett komplement till SGUs berggrundskartor i skala 1:50 000.

Här undersöker vi

Kartan visar berggrundens tekniska egenskaper

Kartan visar berggrundens tekniska egenskaper ur ballast- och anläggningssynpunkt. Bergets delas in i tre olika kvalitetsklasser, 1) god, 2) mindre god och 3) dålig kvalitet. Dessutom visas deformationszoner i berget m.m. Bergkvalitetskartan ger även punktvisa uppgifter om berggrundens tekniska egenskaper och dess naturliga gammastrålning i form av radiumhalt (radiumindex) och aktivitetsindex..

Informationen är tillgänglig som plottad karta med tillhörande beskrivning och som databas.

Så här tas kartan fram

Bergkvalitetskartan grundar sig på fältkontroll av de större bergartsenheterna inom ett område med provtagning för teknisk analys, mätningar av sprickor och bedömning av spricktäthet. Med utgångspunkt från de analyser som gjorts görs en ytmässig tolkning av bergkvaliteten. Tunnslip tillverkas av proverna för petrografisk analys och studier görs av kornstorlek, kornstorleksvariation, korngränser och mikrosprickor.

För att undersöka ballastens lämplighet för betong görs en granskning av potentiell risk för alkalisilikareaktivitet. SGUs flyggeofysiska kartor, som bl.a. visar magnetfältet samt berggrundens elektriska ledningsförmåga (VLF), används tillsammans med höjddata för att tolka svaghetszoner i berget.

Gammastrålningsmätningar på berghällar utförs för att bl.a. identifiera områden med förhöjda halter av naturligt radioaktiva ämnen. Aktivitetsindex beräknas utifrån halterna av uran, torium och kalium. Enligt rekommendationer från de nordiska ländernas strålskyddsmyndigheter bör aktivitetsindex för byggnadsmaterial vara mindre än 2. Radiumindex är ett mått på radiuminnehållet i ett material och ska för byggnadsmaterial, enligt samma rekommendation, vara mindre än 1, vilket motsvarar en radiumaktivitet på 200 Bq/kg, eller en uranhalt på 16 ppm.

De olika undersökningarna ligger till grund för bedömningen av provernas lämplighet till betongballast, järnvägsmakadamballast (spårballast) och vägmakadam samt som fyllning under hus.

Databaser

Alla uppgifter om bergkvalitet, analysvärden etc. samlas i vår bergkvalitetsdatabas. Berggrundsgeologisk information läggs i en bergdatabas som består av flera deldatabaser, bl.a. hälldatabasen.

Berggrundsgeologiska databaser

Översikt över våra kartor och publikationer

Beställning:

För mer information och beställning av bergkvalitetsinformation, kontakta Kundtjänst:

SGU, Kundtjänst, Box 670, 751 28 Uppsala
Tel: 018-17 90 00 (SGUs växel), fax: 018-50 10 20
E-post: kundservice@sgu.se

Läs mer: