Berggrundsgeologisk kartläggning
Berggrundsgeologisk undersökning.
Foto: Torbjörn Bergman.
Varför?
Den information som SGU tar fram genom att kartlägga Sveriges berggrund är ett viktigt underlag
vid bland annat:
- prospektering efter malmer, industriella mineral, kolväten och bergarter som är lämpliga för
monumentsten eller som ballastmaterial för väg- och järnvägsbyggnad samt betong,
- planering av byggen och anläggningar,
- geotermisk energiutvinning och
- arbete med olika frågor inom miljöområdet.
Praktiskt taget alla metaller som vi använder utvinns ur vissa av de mineral som bergarterna
byggs upp av. Flera andra mineral utgör grunden för tillverkningen av viktiga material och
produkter i det moderna samhället, till exempel kalcit för cement, kvarts för glas, fältspat för
porslin och apatit för konstgödsel. Vita mineral används i mald form som filler i plaster och
pappersprodukter. Många viktiga energiråvaror, som kol, olja och uran, kommer också ur berget. Sten
används som konstruktionsmaterial, till plattor, gat- och kantsten samt till exempelvis
gravvårdar.
Vid underjordsbyggnation ställs krav på bergets egenskaper, som hållfasthet och
sprickförekomster. Vid anläggning av vägar och järnvägar liksom vid cement- och betongtillverkning
behövs stora mängder fyllmaterial, s.k. ballast, vilken i stor och ökande utsträckning utgörs av
krossat berg. Härvidlag behövs undersökningar om bergets egenskaper eftersom kraven vid olika
användningsområden varierar.
I områden med sedimentär berggrund har berget och sprickor däri betydelse för
grundvattenförekomster. Dessa utnyttjas både för dricksvatten och energiutvinning (geotermi).
Möjligheter finns också till koldioxidlagring.
Eftersom morän, som är den dominerande jordarten i Sverige, till största delen består av
mekaniskt och frostvittrat material från underliggande berggrund har kunskaper om den senare
betydelse även för markens näringsegenskaper och grundvattenkvalitet. Jordarter som överlagrar
kalkrik berggrund har till exempel stor förmåga att motstå försurning och de som överlagrar basiska
bergarter är mer näringsrika.
Hur?
Vid SGUs berggrundsgeologiska kartläggning bestäms bergarternas utbredning, inbördes relationer,
mineralogiska sammansättning, bildningssätt och ålder (relativ och absolut) samt eventuella
strukturer.
Inom vissa projekt undersöks även berggrunden med avseende på vissa tekniska egenskaper. Detta
för att bedöma olika bergarters lämplighet som byggmaterial (se mer under rubriken
"Bergkvalitetskartan" nedan.)
Undersökningen av berggrunden sker i fyra faser: förberedelser, fältarbete,
bearbetning/sammanställning och rapportering. Som en del av och parallellt med
berggrundskartläggningen görs också en geofysisk undersökning.
Förberedelserna består i att sammanställa befintlig geologisk information om det
område som ska kartläggas. Vidare införskaffas geografiskt underlag i form av analoga och digitala
kartor och databaser. Information från SGUs jordkartläggning eller andra källor om hällars (blottat
bergs) lägen överförs till fältkartor.
Vid
fältarbetet undersöks ett antal hällar i det aktuella området och de ingående
bergarterna beskrivs och bestäms. Eventuella strukturer, till exempel primär lagring, tektonisk
foliation, veck, förkastning, spricka, och bergarternas magnetiska susceptibilitet mäts.
Svårbestämda och representativa bergarter provtas för vidare analys.
I
bearbetnings- och sammanställningsfasen bereds bergartsproverna för kemisk analys
och tunnsliptillverkning, ibland också för radiometrisk åldersbestämning. De kemiska resultaten
utvärderas och tunnslipen mikroskoperas. Mikroskoperingen ger information om den mineralogiska
sammansättningen och halterna av ingående mineral. Fältobservationerna sammanställs till en
yttäckande kartbild av bergarternas utbredning, dvs. även områden som täcks av jordarter tolkas.
Det senare görs till stor del med hjälp av flygmätta geofysiska data. All sammanställd information
matas in i SGUs digitala databaser.
Varje år
rapporteras de preliminära resultaten från fältverksamheten i SGUs serie Rapporter
& meddelanden. När ett kartläggningsprojekt är slutfört framställs för det mesta en
berggrundsgeologisk karta för tryckning. På kartan finns också en kortfattad text som beskriver
områdets berggrund. Till vissa kartor görs också en fristående, mer omfattande beskrivning.
Bergkvalitetskartan
Geofysisk kartläggning
Resultat
från SGUs radiometriska dateringar
SGUs
berggrundsgeologiska databaser
Berggrundsgeologisk undersökning. Sammanfattning av pågående verksamhet 2007
Var?
Här undersöker vi
Läs mer
Bergartslära
Jordbävningar och vulkaner