Naturolyckor i Sverige orsakade av skred kostar samhället cirka 200 miljoner årligen. Många samhällen, enskilda fastigheter, vägar och järnvägar ligger på lermark. Om lermarken sluttar eller gränsar till vatten kan det inträffa skred eller ras. Allra bäst är det att undvika att bygga på sådana platser, men om det redan finns bebyggelse måste man kunna bedöma hur stor skredrisken är, samt, om det behövs, vilka åtgärder som ska sättas in.

Den naturliga erosionsprocessen anpassar branter och slänter till ett jämviktsläge. Små förändringar av denna jämvikt kan utlösa skred eller ras. Landhöjningen, klimatet och människans ingrepp i naturen förändrar markens stabilitet. Under årens lopp kan därför säker mark bli osäker.

Samordnad information om ras, skred och erosion från fem svenska myndigheter

Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Lantmäteriet (LM) tillsammans tagit fram vägledning för bedömning av risker för skred, ras och erosion och en webbaserad karttjänst.

Samordnat kartunderlag för ras, skred och erosion

Man skiljer på skred och ras

Skred är en sammanhängande jordmassa som kommer i rörelse. Skred förekommer i silt- och lerjordar. Skred kan även inträffa i siltiga eller leriga moräner om moränen är vattenmättad. Vid ett ras rör sig block, stenar, grus- och sandpartiklar fritt. Ras sker i bergväggar, grus- och sandbranter. Den gemensamma nämnaren är att både skred och ras kan inträffa utan förvarning.

Raviner

I samband med skred och ras brukar man också tala om raviner. Tillkomsten av raviner är en långsammare process än skred och ras. De bildas i första hand i områden där det finns gott om grovlera, silt och finsand. En ravin är ofta tio till tjugo meter djup, V-formad och har branta sidor. Ravinerna grenar vanligen ut sig och har skarpa knyckar.

SGUs kartvisare "Jordskred och raviner"

Syftet med kartvisaren "Jordskred och raviner" är att visa spår av inträffade jordskred och raviner i lösa jordlager. Tillsammans med jordartskartor och höjddata kan informationen användas för en översiktlig bedömning av skredkänslighet och markstabilitet.

Kartvisaren bygger på analys av detaljerade höjddata från Lantmäteriet (NNH-data) samt på information från SGUs jordartsgeologiska databaser. Kartan visar även spår av jordskred på havsbottnarna, identifierade vid SGUs maringeologiska undersökningar.

Kartvisaren "Jordskred och raviner" (nytt fönster)

Jordarternas egenskaper påverkar

Jordarternas förmåga att släppa igenom, suga upp eller hålla kvar vatten beror i första hand på kornens storlek och hur hårt de är packade.

I kartvisaren "Jordarter 1:1M" får du en översiktlig bild av Sveriges jordartsgeologi.
Kartvisaren "Jordarter 1:1 miljon" (nytt fönster)

Riksöversikt över finkorniga jordars skredbenägenhet
ger en översiktlig bild av var i Sverige skredbenägna jordarter finns.

Läs mer om Skredkänslighet i olika jordarter

...liksom terrängens lutning, landhöjningen, klimatförändringar och mänsklig aktivitet

Skredrisken påverkas av landhöjning, klimatförändringar och mänsklig aktivitet

Upptäck faran i tid!

Tecken på ett begynnande skred kan vara:
•    plötsliga sprickor och sättningar i marken
•    träd och stolpar som börjar luta
•    brott på ledningar och kablar i marken
•    färska erosionsskador i slänter mot vattendrag

Om du upptäcker sådana skador eller rörelser i marken ska du genast meddela räddningschefen i din kommun!

Mer information om skred

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Statens geotekniska institut (SGI) och SGU svarar gemensamt för innehållet i en avdelning om skred och ras på MSBs webbplats.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), nytt fönster