A B C D E  F  G  H  I  J  K  L M  N O P Q R  S  T U V W X Y Z Å Ä Ö

Akvifer
En i berg eller jord vattenförande formation som kan avge vatten i användbara volymer.

Ballast
Sand, grus, morän och krossat berg som används i bygg- och anläggningsverksamhet.

Berggrundsgeologi
Läran om jordskorpans uppbyggnad och de processer som bildar och omvandlar bergarter.

Erosion
När material på jordytan lösgörs och förs bort av rinnande vatten, rörlig is, vind eller vågor.

EUs ramdirektiv för vatten
EUs ramdirektiv för vatten, "vattendirektivet", syftar till att vi ska uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser. Alla sjöar, vattendrag, kustvatten samt grundvatten omfattas. Målsättningen är att de vatten som omfattas av direktivet ska ha god ekologisk status till år 2015.

Fennoskandiska skölden
Den urbergssköld av kristallint berg som utgör delar av Norges, största delen av Sveriges, hela Finlands samt nordvästra Rysslands berggrund. Fennoskandiska sköldens bergarter är drygt 2,5 till knappt 1 miljard år gamla.

Geofysik
Läran om Jordens fysikaliska egenskaper. Geofysiska mätningar görs både på marknivå och från luften. SGUs flygmätningar görs från flygplan på låg höjd (cirka 60 meter) för att registrera det jordmagnetiska fältet, tyngdkraften, naturlig radioaktiv strålning och elektromagnetiska fält. SGUs markgeofysiska mätningar omfattar bland annat tyngdkraft, radioaktiv (joniserande) strålning och radon.

Geokemi
Läran om metallers och andra kemiska ämnens naturliga uppträdande ”i det geologiska kretsloppet”.

Geologi
Läran om planeten Jorden (av grekiskans ge, jord, och logos, lära). Det är den vetenskap inom vilken man utforskar, undersöker och beskriver hur Jorden är uppbyggd och hur den har bildats.

Geomagnetiska mätningar
Vid SGU menas observationer av hur jordens magnetfält varierar i tid och rum samt prognoser om förändringar i magnetfältet.

Geotop
Geologisk lokal (plats) av särskilt värde för att förstå en geologisk händelse eller process.

GIS
Geografiska informationssystem. GIS är datorbaserade informationssystem för inmatning, bearbetning, lagring, analys och presentation av geografiska data.

Grundvatten
Grundvatten är det vatten som finns där jordens porer (hålrum) och bergets sprickor är helt vattenfyllda. Både grundvatten och ytvatten utgör delar av vattnets kretslopp i naturen, där en del vatten tränger djupare ner i marken och blir till grundvatten.

Hydrogeologi
Läran om grundvattnet och dess egenskaper.

Inlandsis
Ismassa som täcker stora delar av en kontinent. 

Inspire
Europeiskt samarbete med upprättandet av en gemensam infrastruktur för geografisk information.

Jordart
Geologisk avlagring med lös struktur.

Jordartsgeologi
Jordartsgeologi behandlar egenskaper och bildningsätt för de lösa avlagringar som täcker stora delar av berggrunden.

Kvartärgeologi
Läran om den geologiska utvecklingen under de senaste två miljonerna år.

Litosfär
Jordskorpan och övre delen av manteln.

Malm
En geologiskt bildad koncentration av ett eller flera metallhaltiga mineral, som är ekonomiskt lönsam att bryta.

Malmpotentiell
Områden med berggrund där man kan förväntas finna malm.

Malmprospektering
Att leta efter brytvärd malm.

Malmreserv
Den del av en mineraltillgång som dels är så väl undersökt att dess utsträckning och egenskaper är väl kända, dels är ekonomiskt lönsam att bryta med dagens teknik och med hänsyn tagen till aktuella malmpriser.

Malmtillgång
Koncentration av ett eller flera metallhaltiga mineral som kan komma att bli brytvärd.

Markgeokemi
Provtagning i morän och sediment (på cirka 1 m djup) för att få fram de naturliga bakgrundshalterna av huvud- och spårelement i jordlagren. Markgeokemiska undersökningar kan visa på områden med höga metallhalter eller områden med låga halter av nyttiga ämnen.

Maringeologi
Läran om havsbottnarnas topografi, berggrund och sediment. SGU undersöker även de stora sjöarna i Sverige.

Mineral
Ett mineral är en kemisk förening eller ett element (grundämne) med en väldefinierad kemisk sammansättning och en i normala fall ordnad kristallstruktur, som bildats genom en geologisk process. Ett eller flera mineral bygger upp bergarterna.

Mineraliseringar
Naturlig anhopning av metaller. När denna förekommer i ekonomiskt brytvärd mängd uppstår en fyndighet (betecknas då malm, se ovan).

Naturgrus
Naturligt sorterade jordarter som domineras av sand, grus och sten och finns i avlagringar, främst åsar, som bildats i samband med inlandsisars avsmältning.

Natursten
Sten som bryts ur berggrunden för främst byggnadsändamål.

Plattektonik
Litosfärplattornas rörelse i förhållande till varandra.

Prospektering
Systematiskt letande efter till exempel malm och mineral.

Riksintresse
Geografiska områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen kan pekas ut som områden av riksintresse. Bestämmelserna om riksintresse finns i miljöbalken.

Seismik
Geofysisk metod som utnyttjar reflexion eller refraktion (brytning) av elastiska vågor för undersökning av berg och jord.

Skiffergas
Naturgas som bildas och binds i skifferberggrund. Det är främst organiskt rika, mörka skiffrar som har en potential att innehålla skiffergas. Utvinningen av skiffergas beräknas få stor global betydelse som ersättning för framför allt olja.

Sällsynta jordartsmetaller
Metaller med speciella egenskaper som förekommer allmänt men i låga koncentrationer i naturen. Hit hör skandium, yttrium och lantanoiderna.

Tektonik
Den del av geologin som behandlar den storskaliga uppbyggnaden av jordklotets yttre skikt. Sprickor, förkastningar, veckningar och överskjutningar är resultatet av tektoniska rörelser.

Vattenmyndighet
Ansvarar för att samordna arbetet med att bevara och förbättra kvaliteten på våra vatten enligt EUs ramdirektiv för vatten. Direktivet innebär att alla vatten i Europa ska ha uppnått god ekologisk och kemisk status till 2015. Sverige är indelat i fem vattendistrikt med en vattenmyndighet i vardera.

Översiktsplan
Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanens syfte är att ge vägledning och stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras.