Under 2016 har nästan samtliga metallpriser stigit men utvecklingen har sett lite olika ut. En kraftig uppgång har skett på Järnmalmspriset, nästan dubbelt – en 90-procentig ökning, även om det blev en viss avmattning under december. Basmetallerna har stigit kraftigt ända fram till december då priserna sjönk. Totalt en ökning med 13 – 17 procent, utom för zinkpriset som stigit med 65 procent.  Aluminiumpriset har haft en orolig resa under året med markanta upp och nedgångar. Aluminiumprisets svängningar finns i marknadsdynamiken, det reagerar snabbt och tydligt på främst utbudsförändringar.

Järn och basmetallpriserna har en stark koppling till ekonomin i Kina, där två tredjedelar av världens sjötransporter av järnmalm konsumeras. En ökad efterfrågan av järnmalm och basmetaller är den direkta orsaken. Zinkprisets kraftiga uppgång beror på ett bakslag i utbudet som har föranletts av stängda gruvor. Prisnedgången på basmetaller i december beror troligen på en osäkerhet över utvecklingen i Kina under 2017.

Ädelmetallerna uppvisar ett annorlunda mönster: Först en uppgång till augusti månad för att där efter sjunka, speciellt under hösten. Guldpriset är oftast motsatt dollarvärdet och fungerar som en reservvaluta. Efter Brexit steg guldpriset, men den tillträdande presidentens utfästelser av ökade investeringar i metallintensiv infrastruktur har inneburit en stärkt dollarn och medfört sjunkande guldpriser. Totalt blev det ändå en ökning med 16 procent för guld och sju procent för silver.

REE, sällsynta jordartsmetaller, har legat stilla medan uranpriset har fallit med 41 procent under året. Uranprisets nedgång beror på att urankontrakten sätts på lång tidshorisont och handeln, och därmed efterfrågan, varit liten under 2016.

Alla kommenterade prisförändringar avser dagspriset från årets första dag till årets sista dag.

Metallpriser under 2016 (pdf, öppnas i nytt fönster)