• Produkter

    • Hur får jag snabbast tillgång till en jordartskarta över ett specifikt område och kostar det något?

      Du kan via vår kartgenerator skapa en egen PDF-karta över valfritt område alternativt se om kartan finns tillgänglig via GeoLagret där numera nästan alla våra produkter finns.

      Till sidan om kartgeneratorn

      Till sidan om GeoLagret

    • Jag är hobbyguldgrävare och undrar om det finns någon samling kartor eller böcker som jag kan ta del av hos er i ämnet.

      Med hjälp av vår kartgenerator kan du ta fram och spara geokemiska guldkartor över valfritt område.

      Via kundtjänst kan du även beställa vår handbok för mineraljägare samt vår populära guldletarkarta som visar provpunkter på morän i guld.

      Till sidan om kartgeneratorn

      Till kundtjänst

  • Gruvor

    • Vad kostar det att söka ett undersökningstillstånd?

      När man söker ett nytt undersökningstillstånd får man betala

      • ansökningsavgift - 500 kr per påbörjat område på 2000 hektar
      • undersökningsavgift -  20 kr per påbörjat hektar, om ansökan avser metaller och industrimineral, eller
      • undersökningsavgift - 2 kr per påbörjat hektar, om ansökan avser olja, gas eller diamant
    • Vad gäller vid överlåtelse av undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner?

      Undersökningstillstånd och bearbetningskoncession får överlåtas efter medgivande av Bergsstaten. Förvärvaren av ett undersökningstillstånd måste ha möjlighet och avsikt att få till stånd en ändamålsenlig undersökning och får inte tidigare ha visat sig olämplig att bedriva undersökning.

      Precis som gäller annars när någon ansöker om olja, gas eller diamant krävs för sådan överlåtelse att förvärvaren är lämplig att bedriva sådan undersökning.

      Överlåtelse av bearbetningskoncession ska beviljas om förvärvaren är lämplig och fyndighetens belägenhet och art inte i och för sig utgör hinder.

      Tillstånden övertas i oförändrat skick, det vill säga giltighetstiden räknas från det att tillståndet eller koncessionen ursprungligen meddelades.

    • Vem kan söka ett undersökningstillstånd?

      Det kan såväl privatpersoner som juridiska personer göra.

    • Stämmer det att det är billigt att prospektera eller bedriva gruvverksamhet i Sverige?

      Internationella jämförelser är generellt svåra att göra, eftersom förhållandena och regleringen varierar stort mellan och inom länder. I federala länder kan ”återbäringen” till staten i form av bolagsskatt, vinstskatt, gruvskatt, royalties eller mineralersättning variera från delstat till delstat. I vissa länder är det olika regler om marken är privatägd eller statligt ägd, eller om verksamheten bedrivs inom ett visst område.

    • Mineralersättning – vad gäller, hur räknas den fram?

      Mineralersättning beräknas på bearbetningskoncessioner som trätt i kraft efter 1 maj 2005, då bestämmelserna om mineralersättning infördes.

      Av 7 kap. 7 § minerallagen framgår att ersättningen ska motsvara 2 promille (0,2 procent) av det beräknade värdet av de mineral som omfattas av koncessionen och som har brutits och uppfordrats inom koncessionsområdet under året. Av ersättningen ska tre fjärdedelar tillfalla fastighetsägare inom koncessionsområdet och en fjärdedel staten. 

      I 48 § mineralförordningen (1992:285) finns detaljerade uppgifter om hur priset för mineral ska räknas fram.

      Bergsstaten inhämtar årligen uppgifter från koncessionshavarna och beslutar om mineralersättningen, som sedan betalas ut av koncessionshavarna. Den andel som går till staten sätts in på ett konto hos SGU.

    • Vad får man göra med stöd av ett undersökningstillstånd?

      Ingen fysisk åverkan på mark. För att få utföra undersökningsarbete på annans mark krävs en gällande arbetsplan. Du får inte heller utan arbetsplan påverka djur (te x hästar, renar och liknande) eller människor negativt t ex genom flygmätningar på låg höjd.

      Läs mer om undersökningstillstånd och arbetsplaneprocessen under Prospektering

    • Vad innebär delgivning? Vad är ett delgivningskvitto?

      Ett delgivningskvitto kan följa med ett brev som du får av Bergsstaten. Du ska skriva under kvittot och skicka tillbaka det som ett bevis på att du tagit emot brevet.

      Att du skriver under är inte ett bevis på att du godkänner innehållet i brevet.

      Om du inte skickar in något delgivningskvitto kan Bergsstaten skicka ut en delgivningsman, det vill säga en person som besöker dig i ditt hem eller på din arbetsplats, för att få kvittot underskrivet.

      Använd gärna det förtryckta bladet för att skicka tillbaka kvittot. Om delgivningskvittot kommer bort kan du skriva ett eget. Det kan se ut ungefär så här:

      "Härmed kvitterar jag att jag tagit emot beslutet med diarienummer xx-yyyyy-xx.

      Din underskrift

      Namnförtydligande, adress och telefonnummer"

    • Behöver jag tillstånd för guldvaskning?

      I normalfallet krävs det inte tillstånd enligt minerallagen för småskalig guldvaskning av hobbykaraktär. Undersökningstillstånd enligt minerallagen krävs om syftet med undersökningen är att påvisa en fyndighet av ett koncessionsmineral och att utröna dess sannolika ekonomiska värde och beskaffenhet. Tillstånd krävs dock endast i den mån undersökningsarbetet innebär intrång i markägarens eller annan rättsinnehavares rätt.

      Beroende på var vaskning sker och på vilket sätt kan det dock krävas andra tillstånd, än enbart berörd markägares. Det förekommer att vattendrag har stränder och/eller bottnar känsliga för påverkan eller att det är skyddade vattendrag med restriktioner. Det kan därför vara klokt att höra sig för med länsstyrelsen innan man börjar.

      Om det är fråga om mer storskalig vaskning med motordrivna vaskverk och grävmaskiner, kan det röra sig om sådan vattenverksamhet som är tillståndspliktig enligt 11 kap. miljöbalken. Även om så inte är fallet, kan en anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken behöva ske, om verksamheten innebär en väsentlig ändring av naturmiljön (och inte bara vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena).

    • Vem ansvarar för gamla gruvhål?

      Om ingen verksamhetsutövare finns kvar är det (om någon) i första hand markägaren som ansvarar. Polismyndigheten, länsstyrelsen och kommunen kan ha vissa uppgifter.

      Läs mer om gruvor på vår webbplats.

  • Radon och strålning

    • Utför SGU mätningar av radon i inomhusluft?

      Nej, SGU mäter inte radon i inomhusluft. Det har förekommit att företag hänvisat till oss vid marknadsföring, men vi står inte bakom detta. SGU har utfört mätningar av radon i jordluft och radon i grundvatten, främst för allmänna studier, men i vissa fall på uppdrag av kommuner.

    • Är det farligt att bo i ett högriskområde för radon?

      Om man bor länge i ett hus med höga radonhalter finns risk att man drabbas av lungcancer. Oavsett var man bor är det alltid bra att mäta radonhalten i huset. Är halterna förhöjda går det att åtgärda.

      Utomhus späds det radon som kommer från marken snabbt ut, och halterna blir aldrig speciellt höga.

    • Jag ska köpa hus och undrar om det finns radon i marken vid fastigheten?

      Det finns alltid tillräckligt med radon i marken för att orsaka halter över gällande riktvärde om ditt hus är otätt mot marken.

      Normalt sett har din kommun bäst koll på hur det ser ut i just din kommun.

      På SGU finns uppgifter om vilket material som finns i jordytan (se Kartvisaren Jordarter) och om det är hög eller låg strålning där du bor (se Kartvisaren Gammastrålning, uran). Det ger dock en väldigt översiktlig bild.

      Det enda sättet att ta reda på om det är för hög radonhalt i ett hus är att mäta. Om radon inte är mätt i fastigheten kan man inför husköp göra en rådgivande korttidsmätning.

  • Brunnar

    • Jag ska borra för bergvärme på min tomt och behöver veta hur djupt det är ner till berget.

      Via kartgeneratorn och temat Jordarter kan du få information om jorddjup och dylikt.

      Till kartgeneratorn

    • Vad ska man lägga som lock på sin kallkälla eller grävda brunn?

      Man bör undvika impregnerat och laserat eller målat virke. Ett betonglock fungerar bra, men det finns också lock i plast. Plastlocken tillverkas i polyeten eller glasfiberarmerad plast beroende på storlek. Locken finns med låsanordning, vilket är viktigt ur säkerhetssynpunkt. Locket bör också ha ventilation av något slag, till exempel ett böjt rör så att det inte regnar in i brunnen och nät för röröppningen så att inte möss och andra djur kan krypa in. Det är viktigt att locket sluter tätt mot brunnsöverkanten så att det inte kommer in djur. Brunnen ska också vara avslutad ovan mark.

    • Varför har vattnet i min grävda brunn dålig kvalitet?

      Om ett provsvar visar att du har dåligt dricksvatten bör du som brunnsägare anlita  fackkunnigt folk för att åtgärda problemen. När det gäller problem med den mikrobiologiska kvaliteten ska alltid orsaken utredas först. Oftast beror dålig vattenkvalitet på att ytligt vatten tränger ner i brunnen. Se över följande:

      • Är brunnslocket helt?
      • Finns det läckande skarvar? (Gäller brunnar med betong- eller cementringar)
      • Är brunnsöverkanten avslutad ovan mark? Brunnens överkant bör ligga ca 30–40 cm ovan mark, annars kan ytligt vatten rinna in i brunnen vid snösmältning eller ihållande regn.
      • Finns det djur runt brunnen? Om brunnen är belägen i en beteshage bör området runt brunnen inhägnas.
      • Finns det bra tätning runt brunnen? Tätningen kan bestå av lera eller tätduk. Det kan också behövas dränering runt brunnen.
      • Finns det något avlopp eller någon gödselstack i närheten av brunnen?

      Dålig kvalitet i den grävda brunnen kan också bero på de geologiska förutsättningarna. För att komma till rätta med problem med kemiska ämnen i dricksvattnet behöver man ibland installera filter. Kontakta en fackkunnig filterleverantör för att diskutera detta. Tänk på följande:

      • Begär referenser av filterleverantören
      • Begär funktionsgaranti på åtgärden. En funktionsgaranti ska säkerställa att filtret löser problemet och inte skapar andra problem som mikrobiologisk aktivitet eller korrosion.
      • Följ upp den installerade vattenreningen genom att ta prov på dricksvattnet en period efter det att vattenreningen installerats.
    • Vem ska skicka in brunnsprotokoll till SGU? Fastighetsägaren eller brunnsborraren?

      Det är brunnsborraren som ska skicka in protokollet till SGU. Vid energiborrning måste fastighetsägaren innan borrning alltid anmäla till kommunen och i en del fall även skicka in protokoll till kommunen efter utförd borrning.

    • Vilken skillnad är det mellan AB- och B-certifierad brunnsborrare?

      En AB-certifierad brunnsborrare är ansvarig inom sitt företag, han eller hon måste ha minst tre års erfarenhet av brunnsborrning, ha avlagt svetsprov, fått godkänt resultat på kurserna Heta arbeten, Säkerhet på väg, Praktisk hydrogeologi samt Juridik för brunnsborrare. Utbildningen inom praktisk hydrogeologi samt juridik är också mer omfattande och har högre krav för godkännande för ett AB-certifikat än för ett B-certifikat.

      En B-certifierad brunnsborrare måste ha minst ett och ett halvt års erfarenhet av brunnsborrning eller borrat minst 100 brunnar, han eller hon måste ha avlagt svetsprov och fått godkänt resultat på kurserna Heta arbeten, Säkerhet på väg, Praktisk hydrogeologi samt Förenklad borrarjuridik.

      På certifieringsorganet SITACs webbplats, www.sitac.se, finns uppgifter om brunnsborrare som har giltiga certifikat och om kraven för att få certifikat.

    • Hur många certifierade brunnsborrare finns det?

      Det finns ca 250 certifierade brunnsborrare och ca 10 företag som är certifierade. Fler än 250 brunnsborrare har dock genomgått utbildning i praktisk hydrogeologi och juridik men de behöver ytterligare utbildning innan de är certifierade.

    • Hur stort avstånd ska det vara mellan två energibrunnar?

      Det finns inga regler för detta men om det är för litet avstånd mellan energibrunnar finns det risk att de påverkar varandra. Det kan få till följd att anläggningens verkningsgrad försämras och energibesparingen inte blir den förväntade. Eftersträva därför att hålla ett avstånd på minst 20 meter mellan brunnarna. Man bör kräva att energibrunnar anläggs minst 10 meter innanför en tomtgräns. Då blir avståndet till närmsta energibrunn alltid blir minst 20 meter.

      Ett alternativ kan vara att ”grada”, dvs. luta, borrhålet bort från det andra borrhålet. Det är en mycket vanlig metod när flera brunnar kopplas till samma värmepump.

    • Min granne i skärgården ska borra för geoenergi (t ex bergvärme) 25 meter från min brunn. Vilka är riskerna för min brunn?

      Det går tyvärr inte att säga hur stor risken är eftersom det beror på hur sprickorna går i berget i tre dimensioner och detta är ofta okänt. Men risken ökar med minskat avstånd.

      Några goda råd om din granne ska borra brunn:

      Ta ett vattenprov från din brunn innan geoenergiborrningen startar som referens om kvalitén på ditt vatten skulle försämras efter bergvärmeborrningen.

      Se till att grannen och borrentreprenören känner till var din brunn finns.

      Observera grundvattenytan i vattenbrunnen medan bergvärmeborrningen pågår för att upptäcka om brunnarna får hydraulisk kontakt med varandra.

      Att inte använda vattenbrunnen medan bergvärmeborrningen pågår minskar risken för påverkan.

    • Vilken diameter är bäst när man borrar brunn?

      Normalt sett borras enskilda vatten- och energibrunnar i diametrarna 115 mm, 140 mm eller 165 mm. Valet av diameter beror på brunnens användning eller vilken utrustning brunnsborraren använder. De flesta brunnsborrare kan dock borra med de dimensioner som nämns ovan. Man bör tänka på att borrkostnaden vanligen stiger med ökad borrhålsdimension.

      I områden med känd saltvattenrisk eller dålig vattentillgång kan det vara lämpligt att välja en något grövre dimension (140 mm–165 mm). Då kan man öka brunnens vattenmagasinerande förmåga utan att behöva öka borrdjupet.

      I en energibrunn vill man åstadkomma ett maximalt värmeflöde från det omgivande berget in i kollektorn. Därför borras de flesta energibrunnar med minsta dimensionen 115 mm.  Värmeöverföringen mellan borrhålsvägg och kollektorslang påverkas dock bara marginellt med ökad borrhålsdimension.

      Ett för smalt borrhål kan dock medföra ökad risk för att man inte får ner kollektorslangen.

    • Behöver jag anmäla en ny brunn till kommunen?

      Värmepumpsanläggningar för utvinning av värme är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt bestämmelser i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Det är fastighetsägaren som har ansvaret att sända in sådan anmälan eller tillståndsansökan till kommunens miljökontor eller motsvarande.

      Vattenbrunnar för enskild vattenförsörjning (1–2 familjer) kan i normala fall anläggas utan att man gör en anmälan. Speciella regler brukar dock gälla inom vattenskyddsområde.

      Kommuner kan även införa krav på tillstånd för anläggande av ny vattentäkt om det råder eller befaras uppkomma knapphet på sött grundvatten.

      Anläggning av vattentäkt som betjänar fler än två familjer är dock alltid tillståndspliktiga. Fråga kommunens miljökontor vad som gäller.

      Brunnsborraren har alltid uppgiftsskyldighet vid anläggning av vatten- och energibrunnar. Det innebär att brunnsborraren måste skicka en kopia på brunnsprotokollet till SGU.

    • Vilken brunnsborrare rekommenderar SGU?

      SGU kan inte rekommendera någon viss brunnsborrare, men vi kan svara på om ett företag lämnat brunnsuppgifter. Några allmänna råd:

      • Fråga grannar och vänner om de kan rekommendera någon brunnsborrare. Du kan också be brunnsborraren att visa referenser.
      • Det finns två branschorganisationer, Avanti och Geotec, som du kan ta kontakt med om du har frågor om brunnsborrare.

      SGU rekommenderar att man anlitar en certifierad brunnsborrare.

    • Vad innebär vattengaranti?

      Det förekommer att borrare lämnar garanti på både vattenmängd och vattenkvalitet. Det är dock SGUs uppfattning att brunnsborrare varken kan garantera att få fram en vattenmängd om 100 l/h mot ett bestämt djup eller kan garantera en viss råvattenkvalitet eftersom det är de hydrogeologiska förhållandena som bestämmer både kvantitet och kvalitet.

      Brunnsborrare ska dock kunna garantera att lämpliga åtgärder kommer att utföras för att uppnå önskvärd kvalitet och kvantitet på råvatten från brunn. SGU anser därför att det är bättre att beställaren begär en kostnadsgaranti som gäller vattnets kvalitet och kvantitet. En sådan garanti är också betydligt enklare att tolka. Om inte brunnsborraren uppnår utlovat resultat avgår del av eller hela kostnaden för borrningen.

    • Jag ska borra ny brunn – kan det påverka mina grannars brunnar?

      Ja, det finns en viss risk, även om den är relativt liten. Det är viktigt att brunnen blir rätt utförd så att den inte orsakar problem på lång sikt. Om brunnsborraren följer kraven i "Att borra brunn för energi och vatten – en vägledning" ("Normbrunn -07") minskar riskerna betydligt.

      Att borra brunn för energi och vatten – en vägledning (Normbrunn -07, nytt fönster)

      Exempel på oönskade effekter som kan uppstå.

      • I områden med saltvattenrisk, till exempel i kustnära områden, kan en djup brunn eller ett stort vattenuttag innebära att risken för saltvattenpåverkan ökar.
      • På grund av de stora luftmängder och det tryck som fordras vid dagens sänkhammarutrustningar kan borrningen i enstaka fall medföra att borrkax eller annan sprickfyllnad kommer in i grannens brunn. I de flesta fall räcker det med att du pumpar rent brunnen för att denna olägenhet ska upphöra. Det är också lämpligt att grannen har sin pump avstängd medan borrningen pågår. Då slipper han pumpa in grumligt vatten från din borrning.
      • Vattentillgången kan minska i brunnar i närheten av en ny brunn om vattentillgången är liten. Det är i de flesta fall mycket svårt att klarlägga om det är den nya brunnen som orsakat minskningen eftersom det oftast inte gjorts någon provpumpning innan den nya brunnen anlades.

      Det kan vara bra att låta göra en analys av vattnet i grannens brunn innan borrningen genomförs. Om någon olägenhet med vattnet senare skulle uppstå kan en vattenanalys vara bra att ha för att reda ut orsaker och ansvar.

    • Vi borrade en brunn som innehöll otjänligt vatten. Sedan borrade vi en brunn som gav bra vatten, 50 meter från den första. Ska vi gjuta igen den första brunnen?

      Det säkraste är att gjuta igen den första brunnen så att den inte påverkar den nya brunnen.

    • Vattnet i brunnen räcker inte – vad kan jag göra?

      Ta först reda på om vattenförbrukningen har ökat eller om det är vattenmängden i brunnen som minskat. Om inte förbrukningen ökat kan det vara idé att kontrollera om vattenbristen har tekniska orsaker:

      • Läckage, till exempel på vattenledningar eller i kopplingar, hydrofor, hydropress eller varmvattenberedare.
      • En sliten eller gammal pump. Om det finns sand eller andra partiklar i vattnet kan pumpen slitas fortare.
      • För liten hydrofor. Den största belastningen på brunnen är oftast under två timmar på morgonen och två timmar på kvällen. Har man en grund brunn med liten vattenkapacitet men god vattenkvalitet kan det vara idé att försöka lagra vatten.

      Om dessa orsaker kan uteslutas kan man vidta någon av följande åtgärder:

      • Högtryckspolning (eller tryckning).
        Den absolut vanligaste metoden är att trycka brunnen. Med en högtryckspump öppnar man de sprickor som kan vara igentäppta av till exempel kemiska utfällningar eller sprickfyllnader. Med dagens borrteknik med höga lufttryck är det vanligt att borrhål "degar" om man endast får mindre vattenmängder vid borrning. Med detta menas att borrkax blandas med inkommande vatten och lägger sig som cement efter borrväggarna. Då verkar det som om brunnen är torr vid borrningen. Genom att trycka eller spola ur brunnen försvinner oftast detta problem. Om en äldre brunn ska tryckas bör brunnen spolas ren eftersom slam ofta lagrats på botten av brunnen. Detta slam kan tryckas ut i sprickorna och missfärga vattnet eller täppa igen sprickorna.
      • Sprängning av brunnen.
        Denna metod var vanligare tidigare. Den har numera oftast ersatts med tryckning av brunn. Tekniken är att man spränger med dynamit i botten av brunnen. Genom den tryckvåg som bildas rensas och öppnas eventuella sprickor. Riskerna med denna metod är dels att borrhål kan rasa, dels att vattnet tar smak av dynamiten.
      • Fördjupning av brunnen eller borrning av en ny brunn kan ibland vara det bästa alternativet.
    • Hur långt från en avloppsanläggning bör en brunn ligga?

      En brunn bör om möjligt placeras högre i terrängen, så långt från föroreningskällan som möjligt. Risken för påverkan beror på föroreningskällans art samt jordlagrens mäktighet och genomsläpplighet. Borrentreprenörens rekommenderade minsta avstånd mellan brunn och avlopp är 30 meter. Om man inte kan utesluta påverkan, bör borrentreprenören  täta brunnen till stort djup eller avråda  från borrning.

    • Har SGU en kopia på mitt brunnsprotokoll?

      I många fall har SGU en kopia på brunnsprotokoll. Om brunnen är borrad efter 1976 (vattenbrunn) eller efter 1985 (energibrunn) är sannolikheten stor att SGU har uppgifter om brunnen. Lagen om uppgiftsskyldighet för brunnsborrning för vattenbrunnar kom 1976 och för energibrunnar 1985. Det kan tilläggas att det är brunnsborraren och inte fastighetsägaren som har skyldighet att lämna brunnsuppgift till SGU.

    • Hur långt är det till berg?

      För att besvara frågan behöver man data från till exempel Brunnsarkivet, topografiskt underlag och jordartskartor.

      I höglänt terräng och i moränområden är jorddjupen oftast måttliga, mindre än 10 meter. Större jorddjup, och därmed längre till berg, förekommer främst i dalgångar och i låglänta områden.

      Man kan också få vägledning av information om borrningar som gjorts i närheten av den plats där man själv tänkt borra. Sådan information finns i kartvisaren ”Brunnar” på SGUs webbplats. 

      SGUs jordartskartor kan också vara användbara, särskilt i områden där det inte gjorts några borrningar.

      Se mer om jorddjup i brunnar i SGUs kartvisare ”Brunnar”

    • Hur mycket vatten kan jag få om jag borrar en brunn?

      Det är mycket svårt att ge ett exakt svar på hur mycket vatten du kan få i din brunn. Viss vägledning kan du få av informationen om vattenkapaciteten hos de brunnar som registrerats i SGUs brunnsarkiv. Informationen finns i kartvisaren ”Brunnar” på SGUs webbplats. Om information om en befintlig brunn finns i Brunnsarkivet får man ett mer exakt svar om vattenmängd.

      Länk till ”Brunnar”.

      Några råd:

      • Vattenmängden i urberg beror i första hand på förekomsten av vattenförande sprickor. I kartvisaren ”Brunnar” kan du se om SGU har uppgifter om någon brunn i din närmaste närhet. Det faktum att en granne har gott om vatten är dock långt ifrån en garanti att man själv får mycket vatten.

      Tänk på att det viktiga är att man får så mycket vatten att det räcker till hushållet och att vattnet är av godtagbar kvalitet. För ett normalt hushåll är 60–100 liter per timme oftast fullt tillräckligt, vilket kan jämföras med att mediankapaciteten för brunnar som är registrerade i Brunnsarkivet är 600 liter per timme. Det innebär att det i de flesta fall är fullt möjligt att få tillräcklig mängd vatten till en enfamiljsfastighet. Man bör dock alltid fråga om den brunnsborrare man anlitar lämnar kostnadsgaranti på vattentillgång.

  • Grundvatten

    • Hur stor betydelse har grundvattennivåernas utgångsläge inför sommaren?

      Utgångsläget inför sommaren är mycket viktigt eftersom det normalt sett inte bildas grundvatten under sommaren. Det har alltså inte så stor betydelse om man får en normal eller regnfattig sommar.

    • Hur kritiskt är det med låga grundvattennivåer och sinande brunnar?

      Det beror på behovet. Till exempel har lantbrukare med stora djurbesättningar akut behov av stora vattenmängder.

    • Vilken månad regnar det mest under året?

      Det regnar vanligtvis mest i juli månad - tvärtemot vad många kanske tror.

    • Vilka problem kan man få med vattnet i sin brunn i kustnära områden?

      I kustnära områden kan det bli problem med saltinträngning av havsvatten och med grundvattentillgången. Salt vatten kan medföra angrepp på t ex ledningar och pumpar.

      Kustnära områden har ofta problem med grundvattentillgång och saltrisk även om nivåerna är normala. Detta beror bland annat på att jordlagren är tunna, vilket innebär en liten magasinerande förmåga. Den magasinerande  förmågan i berg är också mycket liten.

    • Kan man skicka in sina vattenprover till SGU?

      SGU tar inte emot vattenprover. Miljökontoret i din kommun kan lämna information om var du kan lämna ditt vattenprov.

    • Varför är grundvattennivåerna så låga under sommaren?

      Under våren och sommaren är växterna aktiva och tar upp stora mängder av markens vatten. Om växtligheten kommer igång tidigt på våren tas därför sammanlagt större vattenmängder upp av växterna (och minskar därmed grundvattenbildningen).

    • Hur snabbt sjunker grundvattennivån under sommarmånaderna?

      Grundvattennivån sjunker vanligtvis ca 1 cm per dygn.

    • Vad ska man tänka på när grundvattennivåerna är låga?

      Man bör undvika att vattna gräsmattan och tvätta bilen och att använda ”vattenslukande” apparater i hushållet, som till exempel pool och badkar. I vissa kustnära områden, till exempel Stockholms skärgård, bör man vara försiktig med vattenförbrukningen under sommaren, även när grundvattennivåerna är normala.

    • Hur mycket behöver det regna för att det ska bildas grundvatten?

      Det beror på vilken vattenhalt marken har och vilken jordart det är. Om marken är uttorkad behövs stora nederbördsmängder för att grundvatten ska bildas. I mark som är mättad med vatten, däremot, kan grundvatten bildas redan vid måttliga nederbördsmängder.

      Tiden på året har stor betydelse för grundvattenbildningen. Under en sommarmånad brukar det mesta av nederbörden avdunsta eller tas upp av vegetationen. Det kan då behövas dubbelt så mycket nederbörd som normalt för att det ska bildas grundvatten. Under hösten, däremot, brukar normala nederbördsmängder räcka.

    • När under året brukar grundvattennivån vara som lägst?

      I Götaland och större delen av Svealand brukar grundvattennivåerna vara som lägst under perioden augusti till september. I större delen av Norrland är nivåerna lägst i mars och april.

    • Vad är grundvatten?

      Grundvatten är det vatten i den del av jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda. Vatten finns normalt på alla nivåer i jorden och i berggrunden. Med hänsyn till vattnets uppträdande kan man särskilja en övre zon, den omättade zonen eller markvattenzonen (där det även finns luft i porerna), och en nedre, den mättade zonen eller grundvattenzonen. Det mesta av vattnet i sjöar och vattendrag kommer från grundvatten.

  • Metaller och mineral

    • Vad är skillnaden mellan metall och mineral?

      Normalt sett är en metall ett grundämne, vilket typiskt bygger upp mineral i kombination med andra grundämnen. Mineral är oftast kemiska föreningar. Det finns dock mineral som är mer eller mindre rena metaller, exempelvis guld.

      Lär dig mer om mineral

    • Vad är skillnaden mellan malmmineral och industrimineral?

      Malmmineral bryts för att utvinna en eller flera metaller ur det; industrimineral bryts för att använda själva mineralet, på grund av dess egenskaper.

      Läs mer om malmmineral och industrimineral

    • Vad är kattguld?

      Beteckningen ”kattguld” har använts för flera olika mineral som kan misstas för guld i naturen. Vanligast här är att man ser små, gulaktiga flagor av en vittrad glimmer som man kan tro är guld, exempelvis i ett vattendrag. I färskt ituslagen sten kan högglänsande, metalliska sulfidmineral som kopparkis och pyrit misstas för guld.

    • Vilken plats finns det flest olika mineral på?

      En av de mineralrikaste platserna i världen (där det finns flest olika mineral) ligger i Värmland. Det är en gammal mangan- och järnmalmsgruva som heter Långban, och som är mest känd internationellt för sin rika och komplexa mineralogi.

      Läs mer om mineralrika miljöer och mineraldiversitet

    • Hur vet man om man hittat en meteorit?

      Meteoriter ser ofta ganska speciella ut. Stenmeteoriter är något tunga och har typiskt en svart, tunn ytterskorpa och ett ljust inre, vilket kan innehålla små kulformiga mineralaggregat. Mestadels är de något magnetiska. Järnmeteoriter är mycket tunga och är starkt magnetiska.

      Läs mer om meteoriter

    • Vad är "kritiska metaller"?

      De är sådana metaller som är kritiska för industrin, och mestadels sådana där Europa idag är helt beroende av import. Många av de mera kritiska är ovanliga i större koncentrationer, som till exempel de sällsynta jordartsmetallerna.

      Läs mer om mineral

      Läs mer om forskningsprojektet "EURARE" som syftar till att öka kunskapen om sällsynta jordartsmetaller

  • Geokemi

    • Vad är biogeokemisk provtagning?

      Rötter från vattenlevande växter (främst Starr och Älggräs) analyseras på grundämnen.

    • Vad är markgeokemisk provtagning?

      Ett prov från morän tas på cirka 70-100 cm djup och analyseras på grundämnen.