Glaciala och postglaciala leror.Skärning i blågrå, postglacial lera som överlagrar en ljusare glacial lera. De glaciala och postglaciala lerorna utgör i stor utsträckning de sediment som bygger upp den platta bördiga Uppsalaslätten. Fotot är taget vid byggnationen för en ny dragning av E4:an runt Uppsala 2003. Foto: Hanna Lokrantz.

De glaciala leror som var belägna på grunda bottnar började eroderas och avsattes på större vattendjup som postglacial lera och silt. Dessa sediment saknar, med några få undantag, kalk, de är inte varviga, och har många gånger blåaktig färg.

De yngre postglaciala lerorna innehåller ofta organiskt material från de växter som har levt i hav och sjöar. Sådana sediment benämns ofta lergyttja eller gyttjelera och avsätts idag i skyddade vikar men även på stora vattendjup ute i Östersjön.

Borrkärna med svartmocka.Borrkärna med svartmocka som tagits upp i en våtmark nära Umeå. Foto: Gustav Sohlenius.

Genom landhöjningen har forna bottnar torrlagts och utgör i många områden plana lerslätter. Dessa leror används idag i stor utsträckning som jordbruksmark. I södra och mellersta Sverige, till exempel i Mälardalen, Östergötland och Västergötland, finns stora slättområden som är uppbyggda av glacial och postglacial lera. I norra Sverige utgörs motsvarande jordar i större utsträckning av silt. Effekten av landhöjningen är speciellt tydlig i flacka långgrunda områden där landhöjningen är relativt snabb, som till exempel i norra Uppland.

De postglaciala siltiga sedimenten längs Norrlandskusten innehåller ofta järnsulfider. Järnsulfiderna oxideras när de exponeras för luftens syre, vilket i sin tur leder till en kraftig pH-sänkning i jorden. De sura förhållandena i jorden kan ge ökat läckage av tungmetaller vilket kan orsaka skador på växter och djur. Sediment med järnsulfider har i många fall svart färg och kallas ibland svartmocka.

Älvsediment i norr

Längs Norrlandskusten och i Mellansverige täcks de glaciala sedimenten ofta av sediment, ofta silt och finsand, som har avsatts av de många älvar som finns här. Dessa sediment har bildats i nära anslutning till älvmynningarna. Allt eftersom landet har höjt sig och havsytans nivå på så sätt sänkts, har älvsedimenten avsatts på allt lägre nivåer.