Jokkmokk Iron Mines AB:s ansökan avseende Kallak K nr 1 kom in till Bergsstaten under år 2013. Vid bergmästarens första prövning av ärendet hänsköts ärendet till regeringen på grund av att bergmästaren och länsstyrelsen gjorde olika bedömningar i ärendet.

 Den 30 juni 2016 beslutade regeringen att lämna tillbaka ansökan rörande Kallak K nr 1 till bergmästaren för ny behandling. Enligt regeringens beslut ska ärendet prövas med utgångspunkt i den bedömning som gjorts i Högsta förvaltningsdomstolen dom i mål nr 2047-14. Genom domen har det klargjorts att prövningen av ett ärende om bearbetningskoncession ska omfatta koncessionsområdet, markanvändningen för verksamheten nödvändiga driftsanläggningar samt eventuell påverkan på Natura 2000-områden. Regeringen anser att bergmästarens nya prövning av Kallak även ska omfatta den sökta verksamhetens eventuella påverkan på världsarvet Laponia.

 Vid den nya prövningen har bergmästaren bedömt underlaget i ärendet Kallak vara tillräckligt utförligt för att länsstyrelsen ska kunna avge ett ställningstagande beträffande lämpligheten av redovisad markanvändning vid tillämpningen av hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Länsstyrelsen har meddelat att länsstyrelsen anser att det finns brister i underlaget men preciserar inte vilka ytterligare uppgifter som krävs och avstår från att lämna ett ställningstagande så länge frågan om Laponia inte är utlöst.

 Bergmästaren anser att det är länsstyrelsen som inom ramen för tillämpningen av miljöbalkens hushållningsbestämmelser ska bedöma den sökta verksamhetens eventuella påverkan på Laponia. Länsstyrelsen däremot anser att den bedömningen ska göras av Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket i egenskap av nationella världsarvsmyndigheter, dessa båda myndigheter har enligt länsstyrelsen låtit meddela att de inte avser att yttra sig i detta skede.

 Bergmästaren har vid den nya prövningen av Kallak K nr 1 funnit att malmbevisningen är styrkt och gör bedömningen att fyndighetens belägenhet avseende arrondering samt fyndighetens art, järn, inte utgör hinder för att bevilja bearbetningskoncessionen.

 Den fråga som kvartsår att bedöma är om tillämpningen av bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken om hushållning med mark- och vattenområden innebär hinder för att bevilja Kallak K nr 1. För att kunna göra den bedömningen krävs ett ställningstagande från länsstyrelsen vad gäller tillämpningen av miljöbalkens hushållningsbestämmelser i ärendet Kallak inklusive en bedömning av eventuell påverkan på världsarvet Laponia. Länsstyrelsen har valt att avstå från att avge ett sådant ställningstagande.

 Vid avsaknad av ett sådant ställningstagande från länsstyrelsen kan bergmästaren inte meddela beslut i ärendet eller hänskjuta ärendet till regeringen på den grunden att bergmästaren finner skäl att frångå länsstyrelsens ställningstagande avseende tillämpningen av hushållningsbestämmelserna i miljöbalken.

 Frågeställningarna som rör Laponia och hur de ska hanteras i koncessionsprövningen är däremot enligt bergmästarens uppfattning frågor av sådan kontroversiell karaktär att ärendet Kallak K nr 1 kan hänskjutas till regeringen i enlighet med 8 kap. 2 § 1 minerallagen.