Redan så tidigt som på medeltiden fanns det regler för gruvor och malmletning. Malm och mineral var då liksom nu viktiga för samhället. För att säkra en stabil tillgång till dessa råvaror behövdes tydliga och stabila spelregler

De ämnen som omfattas av minerallagen kallas koncessionsmineral och har det gemensamma att de är industriellt användbara, de förekommer med viss sannolikhet i Sverige i sådan omfattning att de är kommersiellt intressanta och kräver en systematisk letning och undersökningsverksamhet för att hittas.

Minerallagen

Minerallagen (1991:45) trädde i kraft den 1 juli 1992. Den nu gällande minerallagen ersatte både 1974 års gruvlag och den gamla minerallagen från samma år.

Övriga lagar och förordningar för mineralutvinning

Mineralförordningen (1992:285, nytryck i 2005:162),

Ärenden som gäller utvinning av naturtillgångar från havsbottnen och svensk ekonomisk zon i marin miljö handläggs av Sveriges geologiska undersökning (SGU) enligt bland annat lagen om kontinentalsockeln. Såväl sådan tillståndsgivning som tillsyn över efterlevnad av denna lagstiftning ansvarar SGU för.

Kontinentalsockellagen (1966:314),

Kontinentalsockelförordningen (1966:315),

Mer om tillståndsprocessen i "Vägledning för prövning av gruvverksamhet" (nytt fönster)